Jazzhands

En god och trevlig värld

Jag har säkert en psykos av något slag, jag känner inte så mycket sorg alls just nu. Säkert en grej innan begravningen. Jag pratade med prästen (hardcore-katolik!) och han sa att om jag ville kunde jag skriva ett brev till pappa som kunde sänkas ned tillsammans med urnan. Det gjorde mig plötsligt tårögd, så visst ligger sorgen någonstans och skvalpar. Den har bara varit ganska osynlig efter Budapest och ersatts av en slags redig konstruktivitet. Om inte jag styr upp den här begravningen, vem ska då göra det, ungefär.
Länge sedan jag såg en film. Jag borde se en film. Jag försöker läsa lite också, men jag är för trött. Mest av allt är jag trött. Jag orkar prata i telefon i högst tre minuter. Så visst finns det någon skum sorgpsykos begraven här någonstans.
Eller också är jag totally in tune with the world, och kan gå vidare. All sorg kanske förspilldes i Budapest? Jag var hemskt ledsen i Budapest.
Nu är min bror i Sverige. Det är bra. Vi ska ses idag. Han var här för ett år sedan senast, annars bor han i Japan. Vi ska handla begravningskläder. Vi har bara en förälder. Igår var jag tvungen att ändra meningen “träffa mina föräldrar” till “träffa min familj”.
Det kommer ta lite tid detta.
Planerar dock att vara tillbaka på jobbet, som smått, på torsdag.

PS: Tack alla för fina kommentarer. Trots att jag är trött och lite konstigt världsfrånvänd för tillfället blir jag mycket glad och varm av dem. Tack. Tack alla.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen