Sista natten med gänget

I morgon är det sista dagen på sommarkneget. Lite trist, jag gillar gänget på City. Chefen kallar mig stöddig men det är okej. Kanske för att jag dissar hans idéer i tid och otid men kan jag hjälpa att jag är cityslick och inte folklig? Nej.
Skoja.
Nå, det ska bli lite vemodigt i alla fall att sluta även om frilansandet lockar väldigt mycket just nu (och i synnerhet när klockan ringer halv åtta varje morgon). Alla frågar “Men vad ska du göra nu då?” och lägger huvudet lite bekymrat på sned. Svaret är att jag ska göra precis detsamma som jag gjorde innan: skriva frilanstexter, åka på junkets utomlands och lyssna på knasiga italienare, testa krogar och shoppa på Ebay. Livet är inte slut för att sommarjobbet är över. Don’t cry for me, Bonnier.
Har ju faktiskt inte bara ett utan flera jobberbjudanden i skjortärmen, så nog ska det gå bra någon månad till. Kan redan nu go official med att jag är Diegos nya filmredaktör. Yay! Och så har jag lite sköna möten inbokade av typen “Hej, jag har hört att du har olika idéer, skulle du vilja komma upp till kontoret/redaktionen och diskutera vidare”.
Och som bonus: jag har ÄNTLIGEN kommit på vad jag vill skriva en bok om. Måste bara stylta upp det lite snyggt på papper, sedan är succélivet ett faktum.
Så därför tycker jag att jag kan åka till Barcelona med gott samvete på lördag. Min första semester på…jag vet inte…år! Jag kommer säkert sova bort halva tiden bara för att jag kan, men hey, it’s my life to ruin my own way som en vis man sjunger.
Sista dagen med gänget alltså. Hade tänkt baka men det får bli köpebröd i morgon istället. Då kanske chefen inte tycker jag är så stöddig. Vem kan vara stöddig med ett par wienerbröd i näven? Jag är så jävla smart.