Vilka ord peakade under 2012, vilka hänger med in i 2013? Journalisterna David Djuphammar och Niklas Eriksson summerar i ett Jazzhands-exklusivt rundabordssamtal.

POST-
CH: Kan vi inleda med att nämna prefixet “post-” för sakens skull?
NE: Det är superohett naturligtvis.
DD: Det är i och för sig en skön, subtil diss att sätta ett “post-” framför någonting i en diskussion och därmed mena att den grejen redan är gammal.
NE: Eller förlänga en debatt genom att kasta in ett “post-” och antyda att det skett en liten revolution.

PRO- —> PRE-
NE: I de små valörerna har vi sett en liten förskjutning från pro- till pre-.
DD: Ja, man söker envist efter det mest ursprungliga.
NE: Probiotika hett. Prebiotika superhett.
DD: Kontra har jag tänkt på, det ger en fin krigisk känsla. Eller counter.
CH: Versus?
NE: Versus är roligt, det är ett dumdrygt ord i samma låda som vis-à-vis. Och kan vi tala om “till syvende och sist“? Jag blir nästan sängliggande av trötthet när jag hör det. De som skriver de i texter, och i synnerhet de som skriver “og“, är helt enkelt så jävla vidriga.
DD: Jag hatar det också lite.

-Y
NE: Var det förra året -y slog igenom?
DD: Ja, nu känner man bara mättnad.
NE. Älskar -y. “Ska bara kolla mejly”.
CH: Jag tycker “-an” fortfarande slår “-y” i popularitet vad gäller platsangivelser. Horan för Hornstull. Pettan för Pet Sounds.
NE: Slussy kommer det heta. Ge det två år så säger man “Vi ses på Slussy”.
CH: Jag gillar Slusken.
NE: Inte jag. Men jag tycker illa om Slusken för att jag tycker illa om hela debatten om Slussen.
CH: Men det ska väl inte påverka?
NE: Låt Slussen vara illa skött! Låt Slussen vara ett politiskt haveri! Skjut in det i texten och gör det nu.
CH: Men det ska väl inte påverka vad du anser om Slusken som smeknamn på Slussen?
NE: Nä men nu gjorde det det!
CH: Du vill bara att allt ska vara som det var förr. Det fanns verkligen en tid då man kunde gå hem till vem som helst och så hittade man alltid och tveklöst ett ex av Garp och hans värld i bokhyllan.
NE: Och kanske, om man hade tur, några kåserisamlingar av Thorsten Ehrenmark?
DD: Poul Ströyer!
NE: “Pytten är severad”. Eller “Årets Ehrenmark – reser Västerut”. Klassisk. Enkel. Briljant.
DD: “En smörgåsätares bekännelser”.
NE: Han levde väl ett sådant där otvunget korrespondentliv, när nästan inget hände så man kunde sitta på ett brasseri och fundera på kluriga grejer. Eller?!
CH: “Pubar, golvdrag och en kopp te”. Fy fan vad bra.
NE: Verkligen. Om man ska göra någonting nästa år som är meningsfullt kan jag tänka mig att bli komplettist på Årets Ehrenmark. Alltså på rikty.

LOFI, ROCK och HIFI
NE: Saker som är lofi har nästan bara blivit tråkiga.
DD: Men folk analogiserar ju nu, kör gammelfilter på allt.
NE: Lofi som någon slags kraft är dött. Men det är å andra sidan hifi också.
DD: Ja. Herregud, vem pratar om hifi idag?
NE: Ordet rock är förresten helt värdeneutralt numera, det betyder ingenting längre. Det betyder bara “musik”. Eller, den slänger jag bara ut här och nu, vad tycker ni?

KRYPTO-
DD: Den är snygg, den är också bra för det är en oklar förolämpning. Det ligger nästan lite prestige i att få något till att bli krypto-.
NE: Ett märkligt prefix är annars just “prestige”. Som i “prestige-snus“.
DD: Det är härligt med ett prefix som anspelar på något man inte riktigt vet vad det är. Som flaggskepps-. Det är bra. För vad är ett flaggskepp? Egentligen?

SUPERLATIVEN
CH: Jag vill hävda att man inte längre kan kalla någon “fin” utan det måste vara “finaste” i så fall. Som i “Fikade med finaste Niklas och bästa David idag“.
(tystnad)
CH: Eller?
(tystnad)
NE: Ja, jag skäms faktiskt lite när jag läser sånt fast det såklart är jättesnällt menat och allt.
DD: “Fikade med bra Caroline”.
CH: Precis, om du skrev det skulle jag ju undra vad jag hade gjort för fel.
DD: Det nya är att det ska vara komparativ och superlativ.
NE: Ja. Men vi kan väl lämna det där. Jag vill inte prata om det.

ÅNG-
NE: Om jag måste säga 2012 års modeprefix så måste jag nog ändå säga ång-.
CH: Jag säger polyamorös. Som ord och som företeelse.
DD: Det har skett en våldsam ökning av fokus på och användandet av polyamorös.
CH: Eller poly, snarare. Man hör ofta om poly som förkortning för polyamorösa.
DD: Ja, man säger knappt polyamorös längre, bara poly.
NE: Men vad är det ni säger?
DD: Det är spännande att de som är med i reportage om polyamorösa ser ut som lajvare. De har hattar med stora brätten och pilar.
CH: Polyamorösa har varit extremt närvarande under 2012.
DD: Men de kommer inte att vara det nästa år, sanna mina ord.

-KOMPATIBEL
NE: -Kompatibel är ett exempel på ett bra suffix. Det har man hört mycket under året. Teknologiska och medicinska termer var högstatus förra året konstaterade vi ju.
CH: Där kommer kompatibel in.
DD: “Skaffa dig en analys” är en nykomling i år. Man menar i princip “Du är dum i huvudet” eller “Du har inte analyserat situationen, vilket jag gjort”.
NE: Det är ju ganska irriterande.
DD: Jo.
NE: Men en effektiv förolämpning

MAMMAN
NE: Sen har vi ju “mamman“.
DD: Vi har ju det.
CH: Har vi?
NE: Som i “Det är ju mamman av snöstormar”.
DD: “Mamman av alla snöstormar” borde det ju vara. Men det har ju å andra sidan varit en stark trend att direktöversätta engelska uttryck.
CH: Som “hata på”.
DD: Som “hata på”. Man översätter direkt så att man först tycker att det är konstigt och lite lustigt, sen vänjer man sig och sen är det så man säger.

DIRTY
CH: Finns det några förolämpningar eller så kallade “runda ord” att tala om 2012?
DD: Nej.
NE: Könsorden känns inte uppfinningsrika längre.
DD: Det är inte ofta man hör ett imponerande könsord längre, det är trist.
NE: Nykonstruktion av ord är sällan inom elaka områden som förolämpningar. Och det är inte alls konstigt, det är ju klart. Det är lovvärt. Elakhet är fantastiskt omodernt, och det märks i språket. Eller okej… lite synd kan det vara att folk inte kan sätta i sylen med elegans längre, men det är politiskt djupt vatten överallt. Man tar det säkra före det osäkra.

“SNART FÅR MAN JU INTE X I DET HÄR LANDET LÄNGRE”
CH: Slutligen. Jag gillar “Snart får man ju inte x i det här landet längre” som poppat upp mycket under året.
NE: Det är ju bara du som använder det uttrycket. Jag hatar det.
DD: Jag hatar det också lite.
NE: Det är din Ulf Brunnbergska statusuppdateringsstil som du kör med.
DD: Att säga så är att blunda för de riktiga problemet. Vi bör prata om lo-fi istället.
NE: För varje år som går romantiserar man sin gamla praoplats mer och mer, har ni tänkt på det? Jag praoade på en gammal mattfabrik. Det var den gamla arbetarstaden Norrköping. De anställda hade stendammslunga. En äldre dam hade fått en maskinnål, eller någonting åt det hållet, i örat. Så hon var döv.
(tystnad)
CH: Ska vi ta notan då?

• Postad 2012-12-25
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 5

Etiketter None