Jazzhands

New Orleans

Några snabba turistgrejor, som att besöka kyrkogårdar (Maria Laveaus grav är det stora dragplåstret) och sedan off. Har aldrig känt mig mer Easy Rider än i hasch- och alkoholdimman i New Orleans. Och så passande då att den äckligaste av scener i just den filmen spelades in på kyrkogården St. Louis No 1. Där gick jag alltså i mina 36 timmar gamla kläder. How fitting, tänkte jag. How fitting.

IMG_6450

Bild på Marie Laveaus voodoo-grav.

Men okej, om man ska säga något snällt om New Orleans, och det ska man väl, så kan man påpeka att det är ytterst charmigt med de nästan kulissartat vackra viktorianska husen som ser ut att vara tagna direkt ur en teateruppsättning av Linje Lusta. Otroligt vackra, de här balkongerna med prunkande, hängande växter och lummiga lyktor. Det är Interview with a Vampire över hela stan. Och faktum är att just kring och på hotellet vi bodde på spelade de in Vampire Diaries just när vi var där.

Det är också supercharmigt att gatunamnen står på franska (“Rue de Toulouse“) och självklart finns det southern hospitality överallt. Alla är trevliga och hjälpsamma. Till och med hobosen. Jag fick klappa deras åsnor. En var albino och den andra “part zebra”. Nu i efterhand undrar jag över sanningshalten i detta påstående men sak samma.

Och – bonus – på den fantastiskt pampiga kyrkogården (en av många) så fanns den här sköna graven:

IMG_6451

Etiketter None

Prövningen

IMG_6471Ska jag ens bemöda mig om att berätta om den skabbigt jobbiga starten? Att planet från Stockholm var försenat vilket resulterade i att jag missade Houston-planet i Frankfurt, fick stå i en tre timmar lång kö (!) för att omboka vilket betydde en resa från Frankfurt till Amsterdam och en svindyr hotellnatt i den nederländska huvudstaden och sedan vidare till Houston och från Houston till New Orleans utan att bagaget följde med?

Nä, men orka gå igenom det där en gång till. Summan är väl att jag fick ha exakt samma kläder på mig i 36 timmar och när jag sedan stapplade ut i New Orleans så kändes det i och för sig helt naturligt eftersom staden i sig är skabbig och rätt äcklig. Dessutom är det springbreak här vilket innebär ett dis av fylla överallt. I en stad som redan är ganska indränkt i alkohol och sämsta formen av turism.

Såg i och för sig två hobos med varsin åsna i New Orleans vilket gladde mig. Traditionella hobos, inga moderna luffare. Jag uppskattar det.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen