Jazzhands

Återfall

Hej, det är jag igen.
Det här är min stream of consciousness-röst. Jag har ätit en mindre arsenal av olika sömnpiller och kör min gamla klassiker att blogga i väntan på att de kickar in.

(Allt det här stryker jag i morgon, om det inte hinner komma någon kommentar. Då blir det “fanockså” och så får det stå kvar. Har hänt förut)

Allt jag skulle kunna skriva nu.
Allt jag inte skriver nu.
Att ha många besökare (enligt någon slags mätgrej är ni många) borde ju snarare främja inläggen, få en att skriva mer och oftare. Men det har en annan, mer komplicerad effekt. Det här med att bloggen blir min offentliga talan utåt. Som pressmeddelanden.

Ja, och här är väl ett typiskt sådant: ny bok på g.
Skriver i höst.
“Ingen brådska för vår skull”, säger bokförlaget. “Vi anpassar tryckningen”.
Skriver i höst.
Måste hitta drivet, känslan, kanalen. Som när man rattar in rätt frekvens på radio. Där är den, den tydliga rösten. Nu följer jag bara den och allt den säger åt mig.

Läser meningen “behaglig förvridning” i en bok (Tomas Böhm) om förälskelsestadiet i en relation. Man ser den andre genom en “behaglig förvridning” och hoppas den förblir sann. Något missbildat med det uttrycket. Läskigt. Som uttrycket “leende depression” som det står om på Wikipedia.  Anders Lundin?

Godnatt alla.

Etiketter None

  • Miriam, 4:06 pm August 29, 2013:

    Ja! Ny bok!

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen