Jazzhands

Återkomst och adjö

Hainer reuinon
Herregud, jag är fortfarande helt yr och lite hög sedan helgens aktiviteter. Jag älskar förstås att bo hos mina pensionärer men de går upp supertidigt och jag kom i säng sent och sov inte så bra eftersom det är ugnsvarmt i Fresno och i mitt rum.
Nå.
Jag vet inte ens var jag ska börja. Försöker fortfarande smälta att…
…jag träffade vänner jag inte sett på tjugo år och som för tjugo år sedan var mitt epicentrum mer eller mindre.
…Jag pratade med en av de coolaste killarna i klassen. Alla som sett en amerikansk high school-film vet att popularitet på ett amerikanskt campus verkligen är någonting påtagligt och hierarkiskt. Jag hade inte ens en tanke på att våga prata med någon av fotbollskillarna i sina snygga collegejackor när jag gick i skolan. Triumfen nu. Triumfen.
…Jeff tog med sig sitt gamla maskothuvud. Och satte det på sig.
…sa “Hej, jag heter Caroline Hainer, jag är från Sverige och jag hatar Ace of Base” när jag presenterade mig första dagen i skolan. Tydligen. Blev påmind/upplyst om detta.

Nu ligger jag på en säng i LA och är illamående från tåg- och bussresan hit. Har tagit piller, druckit vatten och gjort det där man gör om man mår riktigt illa. Det blir vila ikväll och nya LA-tag i morgon. Och så ska jag försöka komma över vemodet. Att det egentligen inte alls är särskilt svårt att ta sig till Fresno. Och ändå är jag där så sällan. Bland folk jag älskar och folk som format mig.

reunion

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen