Jazzhands

Upptäckter

killing
Vi går runt på Skansen, klappar killingar och lockar till oss kanadagäss. Jag matar dem med bröd så att han kan närma sig deras fluffiga små ungar. Jag tror han trivs. Det gör jag med även om det inte är helt möjligt för en frilansare att slappna av utan att tänka på jobben. Deadlines som närmar sig och som i ett fall också passerar. Det känns mindre bra.
Jag gillar hans manliga lunk och svarta hår som skulle må bra av en klippning. Jag gillar någonstans att han inte bryr sig nämnvärt.
Vi går till Ugglan och spelar air hockey och flipper. Jag blir hooked på Simpsons-flipper och spelar upp alla pengarna vi laddat kortet med. Han skrattar och uppmuntrar. Jag spelar 24-flipper också, älskar 24, med det är supertrist. Det enda som är roligt är att Jack Bauer i början väser “The following takes place between….”.
Nu så här i halvtid (han har varit här i fem dagar och drar om fem) så känns det som limbo. Jag har redan tagit ut en liten, liten portion av saknad redan innan han dragit. Men försöker att hålla den känslan borta och lyckas ganska bra. Samtidigt halkar jag mer och mer efter med jobb och administration trots att jag kör en timme här och där medan han drar runt på stan. Regelbundenheten och det privata. Jag visste inte att jag behövde det så mycket.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen