Lite så där smått börjar det blåsa, den där darren som kommer när det står ett avslut och väntar bakom hörnet.
Fast avslut är det ju inte, det är ett tillfälligt avbrott snarare. Bokar och trixar med hemresa, ska försöka få in en visit hos brorsan i San Francisco också. Börjar boka in möten därhemma, planera och effektivisera.
Det blir väl så när man förflyttar medvetandet lite och börjar som smått leva gradvis på det andra stället parallellt. Den milda darren.

Jag har väl tre veckor kvar här ungefär. För denna gång, för denna gång.
Jag gillar det inte, samtidigt har jag saker jag vill hem för: äta middag med A, dricka te med mamma, strosa runt i hemkvarteren, gå på Skansens julmarknad och köpa svindyrt bröd som är ack så gott från de självsäkra bagerierna på söder.

Men ändå, det blir ett jobbigt avbrott och ett kliv bort från det säkra till det mer osäkra. Inte för att jag måste ta ut en massa sånt i förväg redan nu, det är ju bara knasigt. För att inte säga onödigt. Men igen: det blir väl så när man förflyttar medvetandet lite och börjar som smått leva gradvis på det andra stället parallellt.

• Postad 2016-10-22
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: None

Etiketter None