Salta kakor

Lyssnar på Bruce Springsteen och bakar. Först en semifreddo som troligtvis blir lite rinnig. Attans. Den står i frysen nu.
Sedan choc chip med salt. Det metodiska gillar jag, precisionen och utmaningen i att få alla att se likadana ut. Lika runda, lika tjocka. När jag låg inlagd lade jag pussel. Jag har flera stycken i garderoben om andan skulle falla på eller om pussel skulle bli nödvändigt.

Svarar på ett mail från en snubbe som förklarar att unga tjejer också skickar nakenbilder till män. Detta är det absolut vanligaste mail jag får och det är givetvis bara män som mailar. Jag säger givetvis eftersom det är ganska givet – jag är såklart medveten om detta – att män reagerar eller tar åt sig av senaste boktiteln. I efterhand hade jag satt en annan titel, inget snack om den saken. I stunden kändes det som en rolig hyllning till Rebecca Solnit.
Jag svarar för övrigt alltid att det vore superintressant med en bok om unga kvinnor som skickar oombedda bilder av sitt kön och ingenting annat. Jag skulle läsa den.
Men min bok fokuserar på män som skickar oombedda dickpics.

Sedan återgår jag till att baka, dammsuga och tänka på allt jag måste bära upp till vinden. Allt jag inte borde äga.

Träffar mitt älskade gudbarn som ska börja i ettan och som frågar vad min bok handlar om. Hans morföräldrar undrar hur det var i Norge på min lilla bokturné.

Börjar ställa tillbaka mjöl, muscovadosocker och vaniljpulver i skåpen men ångrar mig och tänker att jag bakar havrekakor med vit choklad istället. Man kan mäta min sinnesro i antal kakor jag har i frysen. Ju fler kakor desto mindre ro.