Jazzhands

Beträffande romantiska regnfantasier


Ja exakt. Beträffande romantiska regnfantasier så måste Fyra bröllop och en begravning var en av de mest fulländade sådana. Den gick på tv igår.

Tänk att fÃ¥ säga saker som “Regnar det fortfarande, jag var inte medveten om det”. Medan mannen i blöt, vit skjorta tar ens ansikte i sina händer och…ja, du vet.

Kom att tänka på en annan sak. Filmskribenter. Jag undrar om filmskribenter är mer eller mindre romantikbenägna än andra människor.
De har ju å ena sidan huvudet fullt av så många romantiska filmscener att en enkel chat up-line inte funkar på dem, liksom. De ser bara bilder av kyssar i regn, någon som springer i kapp med ett rullande tåg och två som rusar genom ett majsfält. De accepterar bara kärlek i form av blixtnedslag.

Eller så är det tvärtom.

Alla dessa filmer om romantik har gjort dem helt immuna. De fäller inte en tår när droskan åker bort i skymningen, i slutet av Återstoden av dagen.
De rycker på axlarna när Hugh Grant, inför en fullsatt konferensspublik, deklarerar att han måste få vara med Julia Roberts i Notting Hill.
De tycker att regn är blött. Det är “bara pÃ¥ film” sÃ¥nt funkar.

Det finns ocksÃ¥ en tredje teori. Att deras filmskallar är sÃ¥ fulla av filmkunskaper och namn pÃ¥ regissörer och Ã¥rtionden att deras sociala förmÃ¥ga hämmas. De förstÃ¥r inte när nÃ¥gon subtilt försöker säga dem nÃ¥got i stil med “Skulle du kunna tänka dig..”. De fattar inte sÃ¥nt.
Bjuder man ut dem fattar de inte att det är en dejt, om man inte ocksÃ¥ spelar Merchant-Ivory-musik i bakgrunden eller möjligen droppar lines frÃ¥n You’ve Got Mail.

Jag vet inte. Själv tror jag att jag blivit yrkesskadad i stil med version nummer ett. Idag klev jag ut ur tvättstugan med tvättkorgen i högsta hugg och blev förvÃ¥nad och besviken över att ingen stod där och sa “Hi there. You need help with that? I am Frank, your new neighbour by the way…”

  • Postad 2007-12-05
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

Det enda raka

Jag ska göra det. Jag ska fotografera min jacka och ha en omröstning. Just nu står det 70/30 i diskussionen om huruvida det är en bombarjacka eller inte.

  • Postad 2007-12-05
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

Är detta acceptabelt?

Säger man “strul” nu för tiden? AlltsÃ¥ om nÃ¥gon man “strulat” med. Gör man det? Jag mÃ¥ste fÃ¥ veta.

  • Postad 2007-12-05
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 16

Etiketter None

Italienskan som sa rara saker, till slut


Junkets. Där den högsta koncentrationen av galningar och jobbiga människor i beanies samlas. En av de mest jobbiga nÃ¥gonsin var en italienska. Hon frÃ¥gade Matt Groening om han tyckte om Snobben. Det är ju “ocksÃ¥ en tecknad serie”.

Jag var arg pÃ¥ henne hela veckan. Men sista dagen sa hon, pÃ¥ sin brutna engelska, att jag var “a real Scarlet Johansson, you really are, I have been watching you, you really are, you are Scarlet Johansson” och i samma sekund förlät jag henne för allt naturligtvis.

Jag är tyvärr inte lik Scarlet. Italienskan snackade skit. Men jag tänker på henne ändå.
Scarlet alltså.
I jul bär det nämligen av till Tokyo igen.
Jag tänker packa iPoden full av mina blandskivor och gå omkring, gärna vilse, under ett genomskinligt paraply och lyssna på lugna låtar om män som inte har något kvar att förlora.

Jag ska åka till Harajuku och känna mig mogen, när ungdomarna drar förbi i sina mangakostymer och sina söta skoluniformer.

Jag ska handla konstiga köksredskap.

Jag ska äta sushi högst upp i en skrapa medan jag tänker “Nu firar de jul därhemma”.

Jag ska vila.

Jag ska inte tänka på sånt jag inte bör tänka på.

Jag ska öva trolleritrick.

Jag ska bli lugn.

  • Postad 2007-12-05
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

Italienskan som sa rara saker, till slut


Junkets. Där den högsta koncentrationen av galningar och jobbiga människor i beanies samlas. En av de mest jobbiga nÃ¥gonsin var en italienska. Hon frÃ¥gade Matt Groening om han tyckte om Snobben. Det är ju “ocksÃ¥ en tecknad serie”.

Jag var arg pÃ¥ henne hela veckan. Men sista dagen sa hon, pÃ¥ sin brutna engelska, att jag var “a real Scarlet Johansson, you really are, I have been watching you, you really are, you are Scarlet Johansson” och i samma sekund förlät jag henne för allt naturligtvis.

Jag är tyvärr inte lik Scarlet. Italienskan snackade skit. Men jag tänker på henne ändå.
Scarlet alltså.
I jul bär det nämligen av till Tokyo igen.
Jag tänker packa iPoden full av mina blandskivor och gå omkring, gärna vilse, under ett genomskinligt paraply och lyssna på lugna låtar om män som inte har något kvar att förlora.

Jag ska åka till Harajuku och känna mig mogen, när ungdomarna drar förbi i sina mangakostymer och sina söta skoluniformer.

Jag ska handla konstiga köksredskap.

Jag ska äta sushi högst upp i en skrapa medan jag tänker “Nu firar de jul därhemma”.

Jag ska vila.

Jag ska inte tänka på sånt jag inte bör tänka på.

Jag ska öva trolleritrick.

Jag ska bli lugn.

  • Postad 2007-12-05
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 4

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen