Jazzhands

Mysteriet med Mulder och Scully

Jag kommer på en massa skojfriska meningar i huvudet som jag skulle kunna krydda en recension av Arkiv X-filmen med. Men jag ska inte recensera den för någon tidning, så de kommer aldrig att se dagens ljus.
Om jag inte väljer att recensera den här förstås. Lite smått i alla fall?

Rubrik: “Arkiv Nix” (kanske) eller “Är det en avhuggen hand du har i fickan eller är du bara glad att Ã¥terse mig?”: “

Skojfrisk mening ett:Det största mysteriet är huruvida en katolsk präst tillika pedofil är synsk ellr inte, utan varför den här filmen över huvud taget gjorts”.
Skojfrisk mening tvÃ¥:Det är lättare att tro pÃ¥ UFOn än att Mulder och Scully verkligen är ihop”.

Fox Mulder, i fullt rockskägg, har dragit sig tillbaka från omvärlden och tillbringar dagarna i sitt förvuxna pojkrum där han tapetserar väggarna med tidningsurklipp om knasiga mysterium. Han mår jättebra, försäkrar han sin sambo (!) Dana Scully. Never better. Verkligen. Ingen som helst längtan tillbaka till varulvar och inavlade freaks.
Men när FBI knackar pÃ¥ dörren och behöver hjälp med att verifiera en synsk mans eventuella förmÃ¥ga (jo, det är kanske lite krystat när man tänker efter…) sÃ¥ dröjer det inte länge förrän galen professor-skägget Ã¥ker av och trenchcoaten är pÃ¥ igen.
Scully är inte lika pigg på att hoppa på FBI-tåget utan trivs bättre som läkare på ett ruttet sjukhus i katolsk regi i mitten av ingenstans, där hon varken har inflytande eller arbetsro.
Eller hur.
Men inte heller där dröjer det särskilt länge förrän mobiltelefonerna Scully och Mulder emellan gÃ¥r varma med diverse “Jag hittade nÃ¥got som inte stämmer…” och “Mulder? Svara! Det är nÃ¥got du bör veta!”
Jaja.
Efter ett tag tappar man verkligen intresset, trots allt gore och alla avhuggna kroppsdelar. Jaja. Men lös det där jävla fallet nu dÃ¥. Jag vill höra signaturmelodin igen. Kör er grej nu dÃ¥ och tvivla/tro och brÃ¥ka sÃ¥där sexigt. Eller vänta, det behöver ni ju inte, ni är ju redan ihop. Men varför kallar ni dÃ¥ varandra vid efternamn fortfarande? Är det normalt eller bara “nÃ¥t ni gillar”? Jag vet inte om jag vill veta.
Sammanfattningsvis är denna film ett ytterst mediokert avsnitt av Arkiv X, med alla typiska ingredienser. Minus, möjligtvis, utomjordningar.
Den som orkar stannar kvar efter eftertexterna (tillika den vidriga syntmusiken) får en tre sekunder lång bonusscen som ser ut att vara tagen ur The Sims!

  • Postad 2008-07-31
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

Jag känner igen en nörd när jag ser en

Morgonsoffan är ingen morgonsoffa utan ett bord. Dockan är min, det är Enid i Ghost World, och tröjan jag har på mig under västen (väst!) är en tisha med The Goonies. Så jag drog minsann mitt nördströ till stacken i morse.

Men jag fick oerhört lite sagt, tyvärr.

Tar därför tillfället i akt och tillägger dessa viktiga saker som inte blev sagda:

* Att Mattias också skriver tv-boken tillsammans med mig (och just nördområdet är dessutom mer hans område än mitt. Trots att han saknar både glasögon och uppdragna brallor).
* Att Ernst Kirschsteiger är en fet nörd, en av de största vi har här i landet. Sätt på honom ett par bågar och lyssna till landets största förvåningsandetag när sanningen går upp för befolkningen.
* Att modebloggerskor (eller shoppingbloggerskor som faktiskt är en mer korrekt beskrivning) också är nördar, vår nutid kanske främsta exempel på sådana till och med.
* Att kvinnliga nördar är ytterst marginaliserade i samhället och tillåts varken vara sexuella eller coola. Till skillnad från manliga sådana. Orättvist!

Nej, istället fick jag än en gång outas som Simpsons-fan. Inte för att jag klagar. Men är det så intressant liksom? Jag följer serien och läser gärna Simpsons-kuriosa.
Så är det med den saken. Inte så mycket mer att orda om, anser jag.
Jag blev ocksÃ¥ kallad nörd, mot min vilja. Men det är ett snäpp upp frÃ¥n freak i alla fall! SÃ¥ vem vet – nästa Ã¥r kanske jag kallas “expert” eller “kunnig”.

Och mitt efternamn uttalas, för övrigt, HAJNER. Ungefär som det stavas.

  • Postad 2008-07-30
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 16

Etiketter None

Nerdytime

Fyrans morgonsoffa i morgon kl. 8.15. Jag pratar nördar och – här är nyheten – om boken jag och landets främsta sÃ¥ng- och dansman Mattias D hÃ¥ller pÃ¥ att skriva.

  • Postad 2008-07-29
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 6

Etiketter None

Samtal 16:43

“Hej, i morgon ska vi prata om nördar och vi har fÃ¥tt tips om dig.”

We-he-hell. Look who comes crawling back efter att jag blev kallad freak förra gången jag var med i fyrans nyhetsmorgon, det var förra året. I morrn är det dags igen alltså.

  • Postad 2008-07-29
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 8

Etiketter None

"Netikett" – en frÃ¥ga för allmänheten

Funderar vidare på om man får radera bort kontakter på Facebook för att man inte orkar med deras jobbiga status-uppdateringar.
En tjej jag inte känner skriver om sitt krossade hjärta, hur hon lider och saknar. “X saknar Y mer och mer varje dag. Varför? Kom tillbaka!” och “X kommer aldrig att hitta nÃ¥gon att älska som hon älskade Y”.

Puh-lease.

En annan bekant lämnar regelbundna, i det närmaste suicidala uppdateringar, lite väl detaljerade. “X vill gÃ¥ och hänga sig”, “X känner hur ensamheten sveper in och han mÃ¥ste ta till flaskan”, “X är sÃ¥ jävla trött pÃ¥ allting. Lyssnar pÃ¥ Lundell. Enda trösten.”

Ungefär så.

Och sÃ¥ finns det de vanliga, harmlösa svennarna med sina eviga “X is working” och “X is hungry” och “X längtar till helgen!!!!”

Intressant! “Caroline is so not interested”.

Jag är för elitism, i mÃ¥nga fall. Jag är ocksÃ¥ för ordning och reda. FÃ¥r man “rensa” bland sina kontakter? Och i sÃ¥ fall – är det okej att rensa bort dem, enbart baserat pÃ¥ deras fÃ¥niga statusar?
I samma anda skulle jag kunna lägga till – och bli vän med – nÃ¥gon okänd person vars statusar alltid roar.

  • Postad 2008-07-29
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 10

Etiketter None

Det utvalda folket

Liksom rockjournalister sägs vara misslyckade musiker kanske man kan hävda att regissörer på något sätt är misslyckade skådespelare.
Finns det en enda etablerad regissör som är snygg? Bara de som tidigare varit skådespelare i så fall (Sean Penn, till exempel. Clintan i unga år. Robert Redford och så vidare. Men inte tänker man väl på dem i första hand som regissörer?).
Kanske, eventuellt, att Oliver Stone i unga år skulle kunnat vara snygg. Kanske. Men det är en undantag som bekräftar denna regel: Regissörer tillhör de fulas släkte. I alla fall männen. Och de är ju i regel män.

De kan helt inte vara framför kameran, de platsar inte, så deras trynen förpassas till bakom. Jag blir mer och mer övertygad.

Det kanske tydligaste exemplet är Christopher Nolan, som jag dessutom hade äran att träffa förra året.
Han gör snygga filmer. Väldigt snygga filmer. Memento har en slags metallisk smak och The Prestige en underbart snygg-gotisk touch. För att inte tala om Batman Begins! Så visst väntar man sig att Nolan i alla fall ska ha en air av skönhet omkring sig, om än vag. Inte att han ska vara pigface-ugly? Men tyvärr. Han är ful som stryk.
Och så är det ju alltid.
Coen-bröderna, Tim Burton…alla coola filmskapare pÃ¥ sitt sätt. För att inte tala om Woody Allen men det säger ju sig självt. Dit gÃ¥r vi inte ens.
Säg en enda regissör som har ett utseende någon annan än dennes mor faktiskt kan kalla vackert!
Jag kommer inte pÃ¥ nÃ¥gon. Jag kommer pÃ¥ en del medelmÃ¥ttor och “average Joes” som Paul Thomas Anderson och David Fincher. Men ingen snygging.
Wes Anderson har visserligen gjort ett ordentligt uppsving från Bottle Rockets nörddagar, mn envisas fortfarande med en Mr. Burns-hållning och en konstig page. Han är många saker, men snygg är han inte.

Som sagt: Regissörer är misslyckade skådespelare, filmens motsvarigheter till radioröster. Jag blir bara mer och mer övertygad.

  • Postad 2008-07-26
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 36

Etiketter None

Dödsalger och apor

Nytt scoop!
Dödsalger!
Man kan dö av dem!
Man blir förlamad och så drunknar man. Dör, alltså.
Dödsalger!

Jag älskar att vistas pÃ¥ kvällstidningsredaktioner. Jag lär mig SHIT hela tiden. Plus att jag gillar ordet “dödsalger”.

Jag gillar ordet “stigmata” ocksÃ¥ och är rätt pepp pÃ¥ Arkiv X-filmen. Insiderkällor (du vet vem du är) har sagt att filmen inte pÃ¥ nÃ¥got sätt drar upp en massa trötta, bortglömda trÃ¥dar om Mulders syster och/eller Scullys eventuella alien-kidnappning. Filmen är ett fristÃ¥ende avsnitt, ungefär, och nÃ¥gonstans inom mig känns det som om ett fristÃ¥ende avsnitt av Arkiv X är precis vad som behövs just nu.

Söder fortsätter att behandla mig väl. Härom natten samlades ett gäng fyllon utanför porten tvärs över i vanlig ordning (det finns en bänk där, och inbjudande porttrappor – perfekt för that late nite ölklunk). Jag börjar vänja mig vid fylleljud, vrÃ¥l och stoj. Däremot var jag inte upplagd för APVRÃ…L, alltsÃ¥ classic Ã¥pvrÃ¥l, klockan tvÃ¥ pÃ¥ natten, även om jag uppskattar det i vanliga fall. Fyllona härmade apor med imponerande skärpa. Jag var ändÃ¥ tvungen att öppna fönstret och snällt be dem lugna sig (de började hoppa och dunka pÃ¥ diverse föremÃ¥l ocksÃ¥, i sann apanda) och fick den kanske mest klassiska fyllegesten av dem alla tillbaka; en utspretad hand i vädret och ett pekfinger framför munnen i en tystnads-gest.
Uppskattade även det.

  • Postad 2008-07-25
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 4

Etiketter None

Mannen bakom

Liten Batmangrej i DN.

  • Postad 2008-07-24
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 4

Etiketter None

Red. anm

Scoop! Tydligen föds det flest barn den 22:a mars, vilket betyder att det avlas som flest barn runt Midsommar.
Det har sina fördelar att jobba på en kvällstidningsredaktion. Man lär sig grejer. Ständigt.

Mitt lama baconknäck ligger uppe. Tänkte toppa med något inom maränger.

  • Postad 2008-07-24
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 10

Etiketter None

Pepp!

Peppad inför kvällen! Det blir en slags miniturnering i Jeopardy, med egna kategorier, kanske följt av hardcore snusk-Alfapet.
Jag har förberett mina tvÃ¥ Jeopardy-kategorier redan; “Under kjolen” som handlar om tattare, zigenare och resande folk.
Och “Fördomar förr och nu” som handlar om roliga öknamn. Jag kan inte droppa dem här för dels skulle jag säkert fÃ¥ hit en massa fucktards genom nÃ¥n skum sökmotor och sedan skulle jag ju avslöja svaren innan turneringen ens börjat.
Andreas har satt ihop nÃ¥got om barnaga och Thomas är inte den som är rädd för att köra lite on the edge-kategorier i gränslandet mellan politiskt inkorrekt och rent genant. Det är sÃ¥dana spelare som vinner i längden. “Publiken älskar en gambler” är hans standardfras, när han satsar allt i sista frÃ¥gan.
Som han alltid gör.
Niklas är klurigare, hans kategorier är aldrig vad man tror. “SmÃ¥ ord” innehöll till exempel frÃ¥gan “Status Quos största hit”…
Tu-du.
Svar: “Vad är SMÃ…ke on the water?”

Kommer bli en toppkväll!

  • Postad 2008-07-23
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 8

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen