Jazzhands

Men nej, jag gillar inte Dan Brown!

Brrr! Det mÃ¥ste varit nollgradigt i Rom idag. Just idag när det var dags för mig att göra det svennigaste av det svennigaste: gÃ¥ pÃ¥ en rundtur i “professor Langdons fotspÃ¥r”.
Ringer det en klocka? Professor Langdon, huvudpersonen i Dan Browns pinsamma DaVinci-kod.
Fuck alltså.
Uppföljaren heter Änglar & demoner och kommer i filmversion i maj.
Jag hatar Dan Brown. Jag hatar hans böcker (enligt vilka Robert Langdon har “en stÃ¥lvass men ändÃ¥ varm blick“). Men man kan ju sÃ¥klart inte lÃ¥ta bli att fascineras av Roms alla mystiska kyrkor, statyer och – ja – symboler. SÃ¥ visst njöt jag av rundvandringen även om jag stundtals ville tala om för andra turister att jag “är pÃ¥ ett jobb”. AlltsÃ¥, jag gör inte rundvandringen för att jag gillar Dan Brown.

Mest gillade jag Sankta Teresa som blev ett helgon efter ett liv i synd. Vid fjorton Ã¥rs Ã¥lder fick hon ihop det med sin äldre kusin. Föräldrarna förfärades och skickade henne i kloster där hon, enligt dagboksanteckningar, “tog emot hans spjut fullt av eld i underbara stötar som fyllde mig med glädje bortom reson” vilket nunnorna tolkade som att hon hade himmelska visioner och sÃ¥g änglar (!). Riiiight…
Andra tolkade det på ett annat sätt, bland annat den kända italienska skulptören Bernini som gjorde en skulptur av henne med halvöppen, njutande mun, slutna ögon och ihoprullade tår. Tolka hur ni vill.
När hon fyllde trettio lämnade hon sitt smutsiga liv bakom sig, blev totalkatolik och därmed helgonförklarad. Mitt favorithelgon so far, helt klart.

  • Postad 2009-02-14
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen