Mitt straff

Upptäckt: Okej. Klockan slår inte BOOOING varje timme, den slår antal timslag. Och klockmannen på Hötorget skruvade upp den ordentligt så att den ska gå i en evighet så jag vet inte hur man “stänger av den”, om det ens är möjligt.

Gränsen för galenskap uppnådd.

Som jag ser det nu har jag bara ett alternativ: flytta till en femrummare och placera klockan i “biblioteket”, på behagligt avstånd från sovrummet.

Saken man upptäcker "senare"

Okej. Så klockan jag köpte på Hötorget för två timmar sedan tickar ganska högt. Jag kan leva med det.

Okej. Så klockan jag köpte på Hötorget låter BOOOOOING varje hel timme tydligen. Inte lika lätt att leva med kanske?

(Hello, öronproppar, mina små vänner.)

"Luften är fri, luften är fri"

Sen vet jag inte om det är helt okej med en heliumballong i form av en pansarvagn.

(Säljs utanför Skansen för den som vill ge sitt barn en kick-start i rätt riktning – mot världsherravälde)

Skokräm?

Är lite osäker på vad “neger-glanz” betyder men gissar på skokräm.

Söndagsloppmarknaden på Hötorget har onekligen ryckt upp sig. Visst, det kanske är vädret men det var länge sedan jag kom därifrån med fulla kassar. Det gjorde jag idag.

Men innehållet oroar mig lite.

Förutom sköna mongorullen Straight Talk med Dolly Parton (20 kr) köpte jag ett mystiskt smyckeskrin med kuvade kvinnor på (40 kr) och ännu en klocka. Ska jag avslöja hur många klockor jag har nu? Och vi snackar bordsur och väggur. Inte armbandsur.

Okej.

Jag bor alltså i en etta. I köket har jag, modest nog, bara en köksklocka. I vardagsrummet har jag fem klockor. Jag har ungefär tio på vinden. Det är mad professor. Jag har genom åren förstått att man inte behöver mer än en. Men så behöver man inte smink heller.

Men vad kan jag göra? De talar till mig. Klockorna.

Nästa gång blir det neger-glanz.