Jazzhands

Sista inlägget om Cancun, jag lovar…

moises

Jag måste berätta om Moises Perez.

Om ni någonsin kommer till Cancun och bor på hotellet Ritz-Carlton så måste ni söka upp honom. Chansen att ni verkligen kommer dit är ganska liten, låt oss vara ärliga här, så tillåt mig berätta varför.

Mannen till vänster är en av de finaste människor jag någonsin haft äran att stöta på. Han är lite av en drömmare, Moises. Hans hobby är astronomi och han gillar att peka ut stjärnor och planeter.
“Vill du se en planet?” sa han till mig första gången jag träffade honom. Jag trodde jag hörde fel så jag bad honom upprepa två gånger tills jag insåg att jag hörde rätt. Ville jag se en planet?

Ja, sa jag och Moises skuttade iväg som ett ivrigt barn och pekade på ett stort ljus på himlen. “Saturnus!” ropade han glatt. “Saturnus!”.

Man förstår ungefär bara 25% av vad han säger för hans engelska är inte så bra. Men hans ansiktsuttryck och underbara minspel gör att man aldrig vill att han ska sluta prata. Han är servitör. Han ler med hela ansiktet när man beställer, som om han tillagat alla rätter själv och nu stolt väntar på beröm.
“Jag tar hamburgaren”, säger jag.
“Ay, caramba!” säger Moises och tar ett glatt litet skutt.

En gång låg han hemma och halvsov på soffan, berättade han. Han hade teven på. Plötsligt hörde han en reklam som fångade hans uppmärksamhet: teven berättade om en Whopper Tex Mex! Plötsligt var Moises klarvaken. “Den måste jag äta!” tänkte han glatt.
Dagen därpå skuttade han ivrigt in på ett Burger King och beställde en Whopper Tex Mex. Leende stod Moises där i kassan medan personen bakom disken bara gav honom en oförstående blick.
“De hade bara Whopper Tex Mex i USA!” förklarar Moises med en besviken min. “Asch!”

Men sen skiner han upp igen. Jag tror att han berättar något om havet. Han gillar havet. Och jättesköldpaddorna som kommer upp om natten, han gillar att stå tyst och beundra dem. Han sätter pekfingret framför munnen. Schhhhh….

Han berättar om en regnig dag. Det var storm. Men en man kom och insisterade på att få äta sin middag utomhus, mitt i regnet. Moises dukade upp åt honom och lät honom beställa maten. Men sen kunde Moises inte hålla sig längre, han var så nyfiken. Varför ville mannen äta mitt i ovädret? Både han och maten blev ju dyblöt?
“Jo”, förklarade mannen, “Jag var här för ett år sedan med min flickvän. Vi satt precis här, precis vid den här tidpunkten och jag frågade henne om hon ville bli min fru. Hon sa ja och jag vill minnas den stunden”.

Detta ger Moises tårar i ögonen. Han stirrar bort över horisonten en liten stund, torkar bort en liten rörd tår.

Sen tittar han på oss och hela ansiktet skiner igen.

  • Postad 2009-08-13
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen