Jazzhands

Tomheten gånger två

where_the_wild_things_are_poster2Idag såg jag årets bästa film. Jag är övertygad.

Så nu känner jag tomhet.

En slags värme någonstans i mellangärdet också visserligen, men mest en tomhet som när man vet att det man varit med om var så fint och så roligt att ingenting kommer att toppa det. Och nu är det över.

Kanske sen, när känslan helt försvunnit. Men ännu är den stark.

Jag grät lite efteråt. Och så saknade jag min pappa väldigt, väldigt mycket.

  • Postad 2009-10-29
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen