Jazzhands

Den gyldene baggen

Mediadag!
Började med ett gästspel i P3 Populär. Det var Jane Austen-tema, så jag kallades in för att redogöra för Austen-filmer, tillsammans med Ulrika Kärnborg som jag gillade väldigt mycket.

Jag tipsade om Clueless (som ju är en modern version av Emma)

Sen fick jag maganfall i vanlig ordning. Typiskt eftersom jag har två deadlines idag. Men det var inte mycket att göra annat än svälja lite piller och lägga mig raklång på sängen. I två timmar.

Nu är det så dags för Guldbaggegalan. Borde vara pepp men är inte så pepp. Det brukar vara så långt och utdraget. Även de som sitter i publiken brukar se ut som om de vantrivs. Eller?
Jag borde vara pepp men nu är jag mest stressad över att jag inte hann jobba för att jag fick så ont i magen. Argh! Du ironiska liv.

Etiketter None

Den imiterade parfymen – en deckarhistoria

Cool Water sägs vara den parfym som kopierats flest gånger i hela parfymvärlden.

Så är det säkert. Jag skulle till och med kunna gå steget längre och säga att alla duschkrämer för män som någonsin gjorts och sedan sålts i en rektangulär, svart plastflaska med ordet “sport” på är en (dålig) imitation av Cool Water från Davidoff.

Varför har den blivit så kopierad och varför har ingen ställt till en scen eller orsakat rabalder av DaVincikoden-proportioner över detta?

Hm. Vet inte.

Kanske för att förälskar man sig ett original så vill man ändå aldrig gå tillbaka till en kopia?

Det är en gissning.

För Cool Water, kopiorna till trots, förblir en bästsäljare. Om det är trots eller tack vare härmaporna vet i alla fall inte jag. Men en rolig detalj i denna gåta är att Davidoff själva också gett ut kopior – tretton stycken variationer på Cool Water till dagens datum. I stort set alla i Limited Editions som inte längre finns i handel.
Leker de med idén om att själva spela med i spelet?
Eller är Cool Water bara så fulländat manlig och sportig att hur man än vrider och vänder på den – lite mer citrus här, lite mer mossa där – så går det ändå inte att skapa något bättre än originalet?

För kolla bara på den – är inte både flaskan och färgen ett monument över den atletiska manligheten? Kolla reklamen sen. Glöm groomade metromän, detta är för klassiska testosteronkarlar som älskar att testa gränser. Davidoff tillverkar förresten tobak och fina cigarrer till vardags. Hörde jag någon säga “manligt”? Ja, det gjorde jag.

Men det trista med att vara en sportig herrklassiker på det här viset är att man så lätt blir förknippad med de billigare kopiorna istället för originalet. Lukta på Cool Water och försök att inte tänka på hur killarna i högstadiet luktade precis efter gympan, eller kön till herrtoaletten en fredag kväll på den lokala syltan.

Men de är kopior. De är Hötorgetversionerna av en L. Vuittonväska. Cool Water är den äkta varan, och känner man inte igen doften och doftfamiljen fougère är detta ytterligare en anledning att dofta på den här blå parfymen. Cool Water är fougère.

Gå nu och provlukta på det sportigaste och manligaste som finns. Låt mig få veta om ni kunde motstå impulsen att inhandla en segelbåt och en dyr dykarklocka efteråt.

Etiketter:

© Jazzhands

Bloggportalen