Sista dagen med gänget

Det var sista dagen på jobbet igår. En tomhet. Ett underbart sommarjobb där varje dag kändes rolig, där ingen arbetsuppgift var betungande och där chefen varken hade megalomani, mood swings eller någon form av diagnos utan tvärtom hade vett att uppskatta sina medarbetare, motivera och pusha. Man fattar egentligen inte hur ovanligt det är med bra chefer. Kan räkna de jag erfarit på ena handens fingrar. Det är förresten han som ligger ned på golvet här till höger. Chefen.

Jag fick tårta, det kändes som om jag fyllde år. Sen fnissade alla åt hemliga saker som jag inte fattade, och gjorde pokerfejor när jag kom in i rum och var allmänt psykande tills jag hittade Skurt-klippet på min FB-wall och blev så tagen att jag inte visste vad jag skulle säga. Att någon anstränger sig så, för mig skull, och dessutom langar in ett skönt “Din mamma” känns som för mycket att ta in. Jag blev så galet varm i hjärtat, och tacksam för allt och alla. Sen kramades vi och jag gick hem på en vacker melodi som följde mig hela vägen.