The story so far

Alltså doften av LA. Vaddå, avgaser och marijuana, säger den cyniske. Den som inte fattar.

Nej, värmen som darrar vid horisonten och den söta, mjuka doften av blommor säger jag. Som fattar.

För jag älskar denna stad. Jag älskar den tossiga asiatiska tanten på bussen som har en panda på huvudet, och mannen i kostym som jag hör säga “these people…I mean, celebrities…I am through working with them” på gatan. Gänget med panchon som äter munkar runt bordet vid Bob’s Donuts. Snubben i piké som förklarar för mannen i kostym att om han ska göra den här piloten, om han ska göra den…

Jag blir alldeles varm och yr.

Skrivandet då? Jo, för fasen. Det går undan, igår skrev jag säkert i fem timmar. Strök väl en tredjedel idag av det jag skrev igår men hey, två steg fram ett steg bak är bättre än motsatsen.

Åt gourmetpizza med Roni som alltid har scoopet på det senaste. En dam frågade om hon fick fota Ronis väska och visa sin dotter och Roni meddelade glatt att det är hon som designat den. Roni har byggt ett väskimperium, hon har fem anställda och ett swanky kontor bara några minuter från mitt hotell. Älskar henne.

Tog bussen till The Bev idag, alltså runt Rodeo Drive. Fick visa vägen för en skolklass. Deras lärare stoppade mig och frågade åt vilket håll Rodeo Drive låg och jag pekade ut den. Passade på att meddela att på Beverly finns lite billigare affärer och bra caféer, som den lokalpatriot jag är. Sen gick jag och handlade ett ögonbrynspenna från Tom Ford för 350 spänn. Patriotism!