Jazzhands

And I came to Savannah

IMG_6584
Många, många timmar on the road. Alltså verkligen. Och inte ett tecken på stad så långt ögat kan nå. Mest kors, egensnickrade billboards med reklam för Jesus. “Lust sends you to hell” är nog min favorit. Rakt på.

Men sedan rullar vi in i Savannah, Georgia och bara vet att nu förändras allt. Spanish moss, magnoliablommor, Borta med vinden-byggnader och folk som precis i Louis Armstrong-sången verkligen lyfter på hatten (stråhatten!) och säger “How do you do?”.
Vi visste att vi var hemma. Den vackraste stad jag sett, hands down. Det första vi gjorde var att äta på Clary‘s som det står om i boken Midnight in the Garden of Good and Evil, som annars refereras till som endast “The Book” i den här delen av världen. Redig burgare och sen pecan pie som smakar århundrade av hemmafruperfektion och vi var redo.

Några saker som är intressanta är skillnaden mellan “western” och “södern”. Förra gången, när vi rörde oss runt Texas, Tennessee och trakterna där omkring gick det inte att få tag på någonting annat än kött. Städerna luktade kött, kläderna luktade kött. Alla man träffade luktade kött, till och med vägarna luktade kött. Här i södern är det kyckling och räkor som gäller. Fisk i viss mån, i synnerhet catfish, men mest “southern fried” kyckling och räkor. Och “grits” förstås, som smakar mannagrynsgröt.

Nå. Savannah. Älskar Savannah. Vi gick till en av kyrkogårdarna (fast inte den som det står om i “The Book”) och hittade lite sköna gravar. Som den här. Två dueallanter som grälade om någonting – oklart vad – och sedan sköt varandra.

  • Postad 2013-03-23
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 1

Etiketter None

“…och i rollen som…”

Taxichaffisen visar entusiastiskt ett mail från produktionsbolaget. De vill att han spelar rollen som “taiban fighter” i ett avsnitt av Army Wives.

  • Postad 2013-03-23
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 1

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen