Jazzhands

Det som sägs och det som sades

Så här tror jag att det ligger till.
Jag försöker formulera det för A medan vi äter vår sena frukost på Greasy Spoon. Han beställer en full English och det är jag, och inte han, som påpekar för servitören att han nog inte vill ha bönor. Det stämmer, säger A, och jag är den vännen som vet vad den andre behöver innan han ens vet det själv.
Därför vill jag formulera mig för A. Hur det ligger till.
Egentligen vet han allt det där. Eller så bryr han sig inte, det får liksom vara som det är med den saken. Man gör så gott man kan.
Men så här tror jag att det ligger till.
Jag tror inte att jag fullt accepterat läget som det är. Jag håller fast vid ett annat läge, ett som inte längre är. Och det är det som ställer till det.
Mitt undermedvetna vet det, det får mig att drömma om en tid som inte längre finns. Min ångest vet det, det närs av tankar och känslor som säger att livet är fel.
Istället för att fullt acceptera det som det är.
Ingenting av det här säger jag till A. Kanske vet han det redan, kanske bryr han sig inte för vi är bästa vänner ändå och oavsett.
Men mest säger jag det inte för att jag vet att det är sant. Och en stor del av mig vill inte acceptera det.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen