Jazzhands

En bra dag, från början till slut

yogurtland_cup
Mina morgnar är hans kvällar. Då är tonen annorlunda, såklart. Han säger att han tagit ledigt nu, vi ses dagen innan nyår. Och nyår.
Jag får ett vykort där han ritat “en rockad”, det är rart. Han har glömt att skriva mitt namn på kortet, bara adressen. Det är roligt. Brevbäraren måste fattat ändå. Hatten av för denne.
Jag får också ett fint födelsedagskort från R, min kära LA-kompis. Hon skickar med presentkort på tre olika ställen i LA som jag älskar. Frozen yougurt-ställe, bland annat. Och en mexikansk kedja som hon själv aldrig skulle äta på men som hon vet att jag äter på. Aw! Sötast!
Och sedan, som om detta inte vore nog, så besökte jag bokförlaget idag för att träffa en gymnasieklass som arbetat med min bok som ett projekt. De har läst den och diskuterat den och sedan tagit fram omslagsförslag. Det var obeskrivligt kul att se deras tolkningar av bokens teman, huvudfigurer och känsla. Nostalgi och vemod verkade vara de tydligaste känslorna, och ensamhet. Och så är det roligt att se vilka reaktioner läsare har på huvudpersonen Jims kompis Mats. Han har hittills orsakat en himla massa tumult. De få som läst boken hittills (och det är inte många) har haft ganska skilda, men ändå starka, känslor kring honom. Så även gymnasiekidsen från idag. Mitt hjärta är förstorat och varmt nu.

  • Postad 2015-12-07
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

De tre veckorna

11
Nu börjar det hända saker. Man når en punkt då man måste våga vara konkret. Hur och när? Och där är vi nu. Ta ledigt från jobbet, ses var. Sova var. Göra vad.
Okej, inte så konkret men i alla fall datum och plats. Och han säger att jag får komma till hans stad om jag vill, och stanna hur länge jag vill. Det är lugnt. Och nyår borde vi kanske bara ta det lugnt, äta middag någonstans.
Jag tänker inte “vad har jag gett mig in i” utan tänker fortfarande ganska distanserat på det hela. Det är filmiskt, det är ett äventyr. Det är roligt. Det är en fin startsträcka, om allting sedan pajar ihop är det ändå okej för hela åkturen hit har varit skojig och ytterst behaglig. Och fin.
Och han lämnar in någon ansökan om ledighet och nu är det bestämt. Och han frågar var jag kommer bo och han säger att han bor hos kusinen men vi kan se. Vad Som Händer.

  • Postad 2015-12-07
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 1

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen