Jazzhands

Första rapporten från kusten

SLO
Han hämtade mig vid den här vackra stationen. Medan jag väntade på honom kom jag på mig själv med att vara lite osäker, ändrade de korslagda armarna till att ha händerna i fickorna, till att lägga dem i kors över bröstet igen. Försökte luta mig mot en vägg men det slutade med att jag kände mig som något karaktär från Grease.
Jag var blyg i bilen, pratade massor och vred händer och armar och log hela tiden. Vi kom hem till ungkarlslyan (rörande spartansk, typisk amerikansk hyreslägenhet med heltäckningsmatta och fula träskåp) och jag la min weekendväska på golvet. Jag kollade runt, han sa att han behövde åka tillbaka till jobbet i några timmar (detta visste jag ju innan). Han tog ett steg framåt, vi kramades häftigt och länge och kysstes sedan. Han sa “Jag är glad att du är här.”

  • Postad 2016-01-21
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 5

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen