- Postad 2016-04-01
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: 3
Fredag
A kommer över, vi äter glass och pain au chocolat. Vi ser på Skilsmässohotellet och har lite svårt för hela programmet. Smärtan, tonen och det KBT-iga i att problemen ska lösas på utsatt tid. En klocka i hörnet som räknar ned timmarna tills bouppdelningen och känslorna måste vara sorterade och klara. Är det inte ett problem överlag egentligen? Att det finns tidsfrister vid saker som sorg, brustet hjärta och psykologiska hinder. Minns ett av de absolut sämsta råd jag fått rörande sorg. En välmenande – tror jag i alla fall – människa sa “Ge sorgen ett bäst före datum och efter det får du inte vara sorgsen mer!”.
En annan – också välmenande människa – sa “Lägg inte tid på psykoterapi, kör KBT istället, det ger snabbare resultat”.
Tidsfrist, resultat. Rekord. Känslan av att kunna bocka av någonting, åstadkomma något när man på snabbast möjliga tid repat sig. Det är fult att må dåligt. Det är något som måste fixas och lösas.
Det är det ju. För ingen “mår bra av att må dåligt” så att säga. Men det får aldrig finnas prestige i återhämtningen eller tillfrisknandet. Som den usla terapeut jag en gång hade som såg det som en personlig triumf att han fick mig att “sluta med medicin”. Det var ett av mitt livs sämsta beslut men för amatör-terapeuten så blev det en seger, ett tecken på att han lyckats få mig “frisk”.
Och sedan hamnade jag på psykakuten i två veckor.
Fas 2
Ansöker om journalistvisum till USA. De har skärpt reglerna sedan sist, tar en absolut evighet att skramla ihop allt som behövs. Är väl halvvägs nära att skicka in ansökan nu. Nej, jag planerar inte att flytta men jag är trött på att bli haffad i säkerhetskontrollen för att jag åker till USA så ofta. Jag har en till bok att skriva också. Ja, jag har en idé och förlaget är intresserade. Ska fila under våren, fixa ett solitt synopsis och sedan skriva järnet i CA och lite artiklar parallellt. Är tanken. Eftersom 2016 är mitt år (har två astrologers intyganden om detta, haha) och då tänker jag ta ut svängarna. Göra precis allt som känns svinbra. Det har redan börjat.
- Postad 2016-04-01
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: 3
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
Recent Comments