Jazzhands

Inte inkluderat

tip
En sak jag aldrig vänjer mig vid eller känner mig säker på är dricks. Att man dricksar sin frisör till exempel. Att man dricksar killen som håller upp dörren till hotellet. Hur mycket dricksar man en chaffis som kört från flygplatsen ända in till stan?
Jag är helt handikappad. Brukar be folk om hjälp. På krogen kör jag 20% rakt av så att det inte blir bråk men annars är jag helt vilse.

GÃ¥r pÃ¥ en hÃ¥rsalong som jag spanat in och som ser fin ut. Jag klipper luggen, tjejen som tar hand om mig är rar och gullig. Hon heter Kasey och har hatt. Jag säger att hon är svinbra och att jag kommer klippa mig hos henne igen. DÃ¥ säger hon att hon bjuder pÃ¥ luggklippningen. Jag blir förvÃ¥nad och glad och säger “Oh! Thanks!” och – skakar hennes hand.

Vet inte vad som kom över mig, ville väl visa uppskattning på något sätt. Sedan drar jag, men känner att jag nog borde dricksat. Visst borde jag dricksat? Trots att det inte kostade något? Eller just därför.

RÃ¥dgör med killen som säger att det var det oförskämdaste han hört! “Spring tillbaka för fan, och ge henne pengar!” och han kan inte för sitt liv begripa varför jag skakade hennes hand. Det kan inte jag heller.

Jag ger tio dollar till receptionisten (har inget mindre plus att jag skäms) och ber henne lämna det till Kasey som inte syns till. Sätter mig på stammiscaféet och skäms. Och nej, bara för att man är i USA i tid och otid betyder inte att man är amerikan. Inte på långa vägar. Oförstående europé all the way.

  • Postad 2016-08-17
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 2

Etiketter None

Utflykter

snake
Vi åker till kusten, tar optimistiskt med oss både badkläder och solskydd. Men det blåser iskalla vindar och när vi gått halvvägs ut på piren vänder vi och går tillbaka.
Det är en så fin dag, vi utforskar de enorma antikaffärerna på huvudgatan. Tre våningar fulla av saker som buktalardockor (sant!), träfigurer och fula porslinsvaser med landskapsmotiv. Jag hittar en plastdocka som ser ut som min bror. Ångrar grovt att jag inte köpte den, måste tillbaka.
Vi leker turister och beställer fish & chips och clam chowder från kiosken vid havet. Den kanske mest typiska turistbeställningen. Vi delar på rätterna. Går in på en bar som är en gammal saloon, allt i trä. Vi ser en fotbollsmatch, han lägger armen om mig. Vi är nästan de enda där.
En sån där dag som i Lou Reed-sången. Jag klappar hundar och dricker matcha-latte. Och han är nog den enda kille jag velat sova väldigt, väldigt nära.

  • Postad 2016-08-17
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen