Före och efter

Det är en speciell känsla när man är klar med en bok. Den gick i tryck i onsdags så nu finns ingenting mer att sitta och skruva till, putsa på. Nu är produkten färdig och har åkt iväg till industribandet.
Men tomheten och det där “jaha, var det inte mer/vad ska man göra nu då” är inte här än. Först ska ju boken komma ut, man ska prata om den med både tidningar och potentiella läsare och sedan ska den läsas av någon och sedan försvinner den. Det är först då den där “jaha”-känslan kommer.

Jag provar kläder, hatar att jag behöver be om en större storlek numera. Jag identifierar mig med stl 38. Jag avskyr att jag är stl. 40 nu.
Två rara expediter hämtar champagneglas med vatten och kommer smygande med skjortor som “skulle passa mig perfekt” och som jag bara kan prova om jag vill, bara testa och se. Jag kom in för att handla en kavaj (inte superlätt när man är bystig, man får lätt formen av antingen köttbulle eller låda) och gick ut ifrån affären med kavaj, blus och tröja motsvarande en månadshyra i kostnad.

Jag har skrivit en bok, tänkte jag. Då får man.
Jag har förresten skrivit tre böcker.

Kom hem, träffade A över en middag och hade kavajen på mig. Han sa att jag borde testa en mindre storlek och sedan sa han att jo den var väl snygg men på ett lite 80-talssätt. Så nu ligger den i en kasse tillsammans med kvitto och lappar och ska lämnas tillbaka. Lika bra, det är ändå vulgärt att handla kläder för så mycket pengar.

Jag har skrivit en bok. Jag kan inte leva som om jag skrivit ett verk, en bestseller för det har jag inte.