Jazzhands

Helgen mellan broarna


En sak med amerikaner är deras lättsamma inställning till avstånd. En biltur på några timmar är ingenting, att åka till en annan stat är något man i regel klarar tur och retur med bilen, på en och samma dag.
Själv är jag uttråkad i bilen, mår illa, känner mig onyttig och som en person som slösar med min tid.
Men det vägs upp när man stannar vid små städer längs vägen och upptäcker små samhällen där folk bor och verkar i sina egna, parallella liv. Det är alltid en aha-upplevelse trots att det inte borde vara det för såklart bor folk på olika platser, ibland små och inte så tydliga på kartan.
Som Castroville, staden som sätter enorm stolthet i den lokala kronärtskockan. Så pass att man har en årlig festival, säljer merch och allmänt älskar på den kantiga grönsaken.

Hur de tjänar pengar på kockan med de här priserna vet jag inte.

Däremot vet jag att jag älskar kronärtskocka-merch, och var på väg att köpa den här t-shirten men den var för stor och bulkig, jag hade sett ut som en säck potatis i den.

Vi stannade till där på vägen till San Francisco där brorsan bor. Vi stannade också till i Santa Cruz där fotbollskillens pappa bor. Han är så rar, har en liten väska tvärs över bröstet som bara är stor nog för telefon och några sedlar. Orka bära.

Vet inte varför det kommer som en sådan överraskning att folk verkligen bor och lever på andra platser. Småstäder som dyker upp bara som en avfart på motorvägen, man åker dit och där – tro det eller ej – pågår en massa liv!
Vi äter krabba enligt brorsans födelsedagsönskan. Vi får billiga engångshaklappar från servitrisen. Också det ett parallellt liv. Ännu mer flerdimensionellt blir det när man ser SFs och Oaklands alla hemlösa, som sover i tält under broar, mellan motorvägar och överallt där de inte är uppenbart i vägen och ivägskickade. Man uppskattar att det är runt 7000 hemlösa bara i San Francisco, och det är ingen jättestor stad till ytan direkt.

Det känns märkligt. Jag kan aldrig sluta tänka på att även dessa människor varit små, haft en mor, haft en barndom.

Svägerskan berättar att man satsar ordentligt på hemlöshet i SF, något tidningsartiklar också bekräftar, men 7000 hemlösa är för mycket. Lägg till drogproblem, akut bostadsbrist och hyror som är bortom fantasifulla. Träffar en gammal klasskompis som bor i en etta i Oakland, alltså granne med SF, och betalar 18 000 i månaden i hyra.

Jag har faktiskt alltid haft svårt att se charmen med SF. Jag vet att folk brukar säga detsamma om LA, och det tog mig några besök att bli kär. Men SF och jag har helt enkelt olika personligheter, vi funkar inte så där optimalt ihop. För 18 000 i månaden skulle jag hellre bo i LA.

  • Postad 2017-11-14
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen