Jazzhands

Sjukan

Plötsligt händer det. Vaknar febrig, snuvig och med ont i halsen. Den friske har många önskningar, den sjuke bara en. Jag tar dunderpiller från USA men är så feberdimmig att jag tar de som är ämnade för kvällen istället för de som är ämnade för dagen. Med resultat att jag glider in och ut i en febersömn fram tills kvällen då jag tar några till och somnar.

Vaknar idag utan halsont, knappt någon snuva och eftersvettningar snarare än feber. Jag är imponerad.
Känner mig så upplivad av detta att jag tvättar marsvinen. Ja, man gör det ibland när det behövs. Det kan vara att de luktar illa för att de sovit på toaletten (de bryr sig inte nämnvärt – de äter hö, de uträttar sina behov i hö) eller för att deras doftkörtel varit lite väl generös och fettet gjort området lite tovigt.
Figge stod som vanligt som en stolt kapten på sina bakben och med sina små framtassar på min underarm medan jag blåste honom torr med hårtorken. Vind i seglen.
Alfen, som är babyn i familjen, gjorde allt han kunde för att krypa upp i famnen på mig. Också i vanlig ordning. Döljer ansiktet under min hals medan hårtorken gör mönster i hans päls.
Efter det blev jag så trött att vi kollade Mindhunter allihop. De tog en lur de med, utmattade av badets alla anspänningar.

Får ett brev från Vårdcentralen om att mina prover ser aningen lustiga ut och måste tas om, fast om några veckor. Spännande, tänker jag. Vore ju nice om man kunde få lite mer klarhet i mitt jävla illamående, min insomnia eller min mage som bara balloonar upp sig fast jag äter hyfsat och går till gymmet mest hela dagarna.
Men jag tror inte att jag ska ha så höga förhoppningar, det där är saker som hängt med i många, många år. Men ändå. “Kul när det händer något”, som Tomas Ledin säger.


  • Postad 2019-08-23
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen