Jazzhands

“Tack för ditt mail”

Tror aldrig jag fått så många läsarmail på en text som denna om Sean Connery. Antingen är det forumet (svt.se) eller så är det tajmingen (lördagskväll) eller så är Sean Connery helig för många.
Jag vet inte. Kanske en blandning av alla. Mailen handlar mest om att jag gör honom mer problematisk och/eller politisk än han var. Det stämmer nog, han valde säkert inte sina roller utifrån en politisk kompass. Men som filmkritiker tycker jag att min uppgift är att sätta kulturen och verken i en kontext.

ApropÃ¥ kultur och kontext sÃ¥ sÃ¥g jag Fantasia pÃ¥ Bio Capitol igÃ¥r. Jag har sÃ¥klart sett den förut men det var nog 2005 senast. Jag mindes en av filmerna som “läskig” (den var inte alls läskig – satan samlar sina anhängare men sedan börjar kyrkklockor ringa och detta stör honom sÃ¥ mycket att han gömmer sig och/eller förstenas).
Jag hade glömt filmen med kentaurer – bÃ¥de kvinnliga och manliga – som förlustar sig. Enormt sexuell liten film. Alla keruber är könlösa. Baccus kommer ridande pÃ¥ en Ã¥sna och är asfull. Enormt packad. Sedan dras en ridÃ¥ för, det är uppenbart att älskog väntar. Enormt sexuell liten film, som sagt. TvÃ¥ av kentaurerna är svarta kvinnor som har zebrakroppar istället för häst.

Jag mediterar varje dag nu, minst tio minuter. Jag kan inte fortsätta utan att göra nÃ¥gonting. Eller, sÃ¥ mycket jag kan snarare. Jag behöver bli bättre pÃ¥ att tacka nej till saker bara. Och med saker menar jag typ nÃ¥gon gammal kompis frÃ¥n förr som vill ses, nÃ¥gon som “är i krokarna” och vill titta upp och som har svÃ¥rt för det här med att jag jobbar trots att jag är hemma. Jag inser hur jävla stressande allt sÃ¥nt är, eller jag vet det redan, men resonerar alltid som sÃ¥ att det är mindre stressande att säga ja än att säga nej och riskera sura miner och sÃ¥nt. Det är fel.

Och för övrigt har jag börjat baka och laga igen. Apple butter är pÃ¥ tapeten nu. Sylter och marmelader. Under vÃ¥ren bakade jag bröd, fyllde frysen full med surdeg. Gav bort till A och till tiggaren utanför COOP. Under sommaren var jag ganska inaktiv pÃ¥ baka och laga-fronten (alltsÃ¥ förhÃ¥llandevis) men nu är jag tillbaka in i syltfasen. Apple butter är det nya, en tjockare och lenare sorts äpplemos. Man kokar med äppelcidervinäger och en massa kryddor. Jag har i kanelstÃ¥ng, lite nejlika och kardemumma. Har provat med tonkaböna ocksÃ¥. Man lÃ¥ter det koka pÃ¥ lÃ¥g värme länge sÃ¥ att det blir tjockt, nästan bredbart. Jag har ätit det i yogurt, blir nästan tÃ¥rögd av den murriga smaken. Ska göra mer idag, prova med saffran och tonka. En smygstart inför julbaken som jag anser kan börja…i morgon?

  • Postad 2020-11-01
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 2

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen