Jazzhands

Räkneverk

(Den här bilden visar några asiatiska journalister jag inte känner på ett junketevent för Julie & Julia där vi fick lära oss laga en omelett)

dsc00054

Jag undrar hur många gruppintervjuer jag suttit med i. Grejen är att jag känner igen ett ganska stor antal junketjournalister numera som, liksom jag, regelbundet reser till storstäder för att få audiens hos någon stjärna i en kvart eller nåt, för att sedan skriva ett epos om dennes film. Jag känner igen dem. Vi möts ständigt på anonyma lyxhotell världen över. En märklig tillvaro. Om man hade vetat att det skulle bli såhär när man var liten och grötmyndigt deklarerade att man skulle bli journalist när man blev stor…

Tja, vi är ett litet gäng. Ett fåtal har jag faktiskt bra kontakt med och blir glad när jag träffar på. Oliver från Schweiz är en av dem. Vi brukar dela junkethistorier med varandra och varna för folk i våra respektive grupper. Han gör musikjournalistik också, det gör inte jag, så han har några sköna historier därifrån också. Som att Jon Bon Jovi är den otrevligaste han intervjuat, och den enda intervju han avbrutit i förtid eftersom han inte pallade fler förolämpningari stil med “kom tillbaka när du lärt dig nåt om rockmusik, bebisen! “. Eller när han på eget bevåg tog sin an att haussa ett litet indieband av något slag som heter She wants revenge och glatt inledde med frågan “Så, vem är det som vill ha hämnd?” och fick en verbal spottning i ansiktet till svar: “Jag, på din mamma för att hon födde dig!”

Och så vidare.

Men inte förrän idag, i stort sett, går det upp för mig att jag naturligtvis är lika bekant för dem. “Där är hon svenskan, hon är alltid med”. Jag lär ju vara en av de bekanta ansiktena! Jisses! Om jag får gissa är jag nog “Hon som är så trevlig och artig” eller kanske, eventuellt “Hon som kan ställa en rolig fråga ibland”. Men tyvärr är jag säkert också “Hon som sitter tyst och blänger på de andra” lika ofta.

  • Postad 2009-10-18
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

  • Joel, 9:06 pm October 19, 2009:

    Jag jobbade med en som var på gruppintervju med Jodie Foster precis när Taxi Driver hade premiär. Han intervjuade henne tillsammans med en journalist från Italien och de ställde varannan fråga. Hans-Eric, som min kollega hette, frågade först om hennes skådespelarbakgrund och fick ett bra svar. Därpå frågade italienaren hur gammal hon var när hon blev av med oskulden. Hon svarade. Italienaren antecknade. Hans-Eric gjorde det inte. Han frågade istället hur det var att spela in Taxi Driver och fick ett bra svar då också. Så blev det återigen italienarens tur igen – “Hur många killar har du haft sex med?”

  • Joel, 9:06 pm October 19, 2009:

    Jag jobbade med en som var på gruppintervju med Jodie Foster precis när Taxi Driver hade premiär. Han intervjuade henne tillsammans med en journalist från Italien och de ställde varannan fråga. Hans-Eric, som min kollega hette, frågade först om hennes skådespelarbakgrund och fick ett bra svar. Därpå frågade italienaren hur gammal hon var när hon blev av med oskulden. Hon svarade. Italienaren antecknade. Hans-Eric gjorde det inte. Han frågade istället hur det var att spela in Taxi Driver och fick ett bra svar då också. Så blev det återigen italienarens tur igen – “Hur många killar har du haft sex med?”

  • Kalle, 3:11 pm October 20, 2009:

    I London för några år sedan var det en stor, svettluktande bulgarisk farbror med bland oss som skulle göra CSI, Lost och … Numbers tror jag. Han kunde ingen – repeterar INGEN – engelska. Så naturligtvis hade han tolk med sig, en oerhört nervös 19-åring som kunde vart hans brorson. Denna tolk fick pressmänniskorna på Warner Brothers att få totalt frispel. Han fick inte vara med, inte en chans, han skulle varit föranmäld och nu var det alldeles för sent.

    Till slut fick han vara med. Men inte runt själva bordet. Så den bulgariske farbrorn fick ropa frågan på bulgariska till den nervöse 19-åringen som satt snett bakom honom på en stol. Sedan stammade han fram en helt debil fråga på en engelska som bara var snäppet mindre katastrofal än den svettluktande farbrorns. Sedan fick skådisen i fråga försöka svara på frågan: “No, I haven’t been to the coastline of southern Bulgaria. But I’ve heard it’s very beautiful”. Varpå den stammande, nervöse tonåringen fick halvropa översättningen till svettfarbrorn.

    Och så vidare.

    Junkets. Man måste älska dem.

  • Kalle, 3:11 pm October 20, 2009:

    I London för några år sedan var det en stor, svettluktande bulgarisk farbror med bland oss som skulle göra CSI, Lost och … Numbers tror jag. Han kunde ingen – repeterar INGEN – engelska. Så naturligtvis hade han tolk med sig, en oerhört nervös 19-åring som kunde vart hans brorson. Denna tolk fick pressmänniskorna på Warner Brothers att få totalt frispel. Han fick inte vara med, inte en chans, han skulle varit föranmäld och nu var det alldeles för sent.

    Till slut fick han vara med. Men inte runt själva bordet. Så den bulgariske farbrorn fick ropa frågan på bulgariska till den nervöse 19-åringen som satt snett bakom honom på en stol. Sedan stammade han fram en helt debil fråga på en engelska som bara var snäppet mindre katastrofal än den svettluktande farbrorns. Sedan fick skådisen i fråga försöka svara på frågan: “No, I haven’t been to the coastline of southern Bulgaria. But I’ve heard it’s very beautiful”. Varpå den stammande, nervöse tonåringen fick halvropa översättningen till svettfarbrorn.

    Och så vidare.

    Junkets. Man måste älska dem.

  • Jazzhands, 9:31 am October 21, 2009:

    Ingår “junketjournalistik” i journalistlinjens utbildning? Det borde det.

  • Jazzhands, 9:31 am October 21, 2009:

    Ingår “junketjournalistik” i journalistlinjens utbildning? Det borde det.

  • Joel, 11:05 am October 21, 2009:

    Låter mer som något för psykologprogrammet.

  • Joel, 11:05 am October 21, 2009:

    Låter mer som något för psykologprogrammet.

  • Kalle, 11:07 am October 21, 2009:

    Jag har en fil kand i junketjournalistik. Skrev c-uppsats om “Sydeuropeisk nollkoll i ett jämförande perspektiv”.

  • Kalle, 11:07 am October 21, 2009:

    Jag har en fil kand i junketjournalistik. Skrev c-uppsats om “Sydeuropeisk nollkoll i ett jämförande perspektiv”.

  • Mattias, 1:25 pm October 21, 2009:

    “Vikten av research – en komparativ junketstudie”

  • Mattias, 1:25 pm October 21, 2009:

    “Vikten av research – en komparativ junketstudie”

  • SNy., 10:05 am March 18, 2010:

    Den absolut bästa nollkoll gruppintervjun jag gjort är tveklöst för Kill Bill Vol 1 i Los Angeles. Vi betar av regissör, producent och whatever. Vi kommer till Daryl Hannah som kommer en minut för sent. Hon ursäktar sig med att hon ”had to take a quick pee”. Frågorna ska börja. En ful liten jävla Borattyp från något land runt Medelhavet inleder då, med jävlig kass engelska, ”you did number two also?”. Daryl Hannah blir rätt uppjagad och säger att hon pissade, och om hon hade gjort ”number two” så skulle hon inte säga det. Killen skruvar på sig, och replikerar ”why number two a secret?”. Jag försöker avbryta, men Daryl svarar snällt med att det är lite för personligt att gå in på sådana detaljer. Killen som får för mycket tid säger ”everybody here did number two”. Jag inser att dyrbara minuter börjar gå, jag förklarar för killen att ”number two” betyder att bajsa på korrekt engelska, och för Daryl att killens avsikt nog var att fråga om hon också medverkade i den andra delen. Den här typen av missförstånd är vanliga på junkets. Tyvärr. Opålästa ignoranta jävla européer. 😉 Det finns en Israel du ska akta dej för. En flaboyant gaykille, vet inte om han är runt längre, men han tar mycket mycket stor plats.

  • SNy., 10:05 am March 18, 2010:

    Den absolut bästa nollkoll gruppintervjun jag gjort är tveklöst för Kill Bill Vol 1 i Los Angeles. Vi betar av regissör, producent och whatever. Vi kommer till Daryl Hannah som kommer en minut för sent. Hon ursäktar sig med att hon ”had to take a quick pee”. Frågorna ska börja. En ful liten jävla Borattyp från något land runt Medelhavet inleder då, med jävlig kass engelska, ”you did number two also?”. Daryl Hannah blir rätt uppjagad och säger att hon pissade, och om hon hade gjort ”number two” så skulle hon inte säga det. Killen skruvar på sig, och replikerar ”why number two a secret?”. Jag försöker avbryta, men Daryl svarar snällt med att det är lite för personligt att gå in på sådana detaljer. Killen som får för mycket tid säger ”everybody here did number two”. Jag inser att dyrbara minuter börjar gå, jag förklarar för killen att ”number two” betyder att bajsa på korrekt engelska, och för Daryl att killens avsikt nog var att fråga om hon också medverkade i den andra delen. Den här typen av missförstånd är vanliga på junkets. Tyvärr. Opålästa ignoranta jävla européer. 😉 Det finns en Israel du ska akta dej för. En flaboyant gaykille, vet inte om han är runt längre, men han tar mycket mycket stor plats.

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen