Jazzhands

Post-Disney

Hårt liv i Beverly Hills! Helt slut efter en heldag på Disneyland! Roni fyllde år och vi firade med ett besök på Happiest Place on Earth såklart. Hon har årskort.

Ronis gäng ville mest och helst åka alla berg-och-dal-bana-åk. Jag är inte jätteförtjust så jag hängde med på två, sen fick det vara nog. Det blev glasspaus under ett parasoll för mig medan de körde en runda till på Space Mountain, och sen en kopp te i avskildhet medan de rockade typ Nalle Puhs superåk. Jag har aldrig känt mig så mycket pancho. Speciellt inte när jag inte ens pallade att äta upp hela glassen, den var för stor och sedan mådde jag lätt illa resten av dagen medan de andra glatt mumsade på churros (älska churros!) och kanderade äpplen, helt sega av kola.

Eftersom jag dessutom lyckats bränna mig på armar, näsa och skalle (aj!) så är det långärmat och keps som gäller från och med nu.
Hur gammal är jag, sextiofem? Rätt svar vinner en permobil.

Men festligheterna slutar inte där! Ikväll ska vi äta tårta och dricka exotiska drinkar på Trader Vic’s, Ronis favoritbar som är i skön tikistil. Man får drinken serverad i en mugg som ser ut som en ananas, fast karvad i bambuträ. Typ. Precis som på de Polynesiska öarna, antar jag.

Men för tillfället är det tillbaka ned i gruvan som gäller för mig. Det roliga är över, åtminstone fram till ikväll. Dator, skriva, jobba. Mitt i brännande sol. På en lördag! Den krämiga chai tea latten på caféet på S. Beverly Drive gör inte mycket för att svalka. It’s a hard knock life och man kan inte ha kul hela tiden.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen