Högdalsläsning

Högdalen har en trevlig liten bokhandel som heter Appeltoffts. Dit var jag inbjuden igår att prata om Jim. En härlig liten skara människor kom dit, satte sig på stolar och tog en kopp kaffe som bokhandeln bjöd på.
Jag berättade om vad boken handlar om och lite vem Jim är. Om hur det är de små valen och inte de stora livsvalen som definierar oss. Det är i alla fall vad jag tror. De små valen leder upp till de stora.
Det regnade ute, det kändes som om jag höll i en studiecirkel. Några hade läst boken innan, de flesta hade inte det. Före träffen åt jag en bit Budapest-stubbe och drack te på Gullvivan med Lola som jag inte sett på år och dagar. Hon är en så vacker person som ser gott i allt och alla. Jag borde ta mer intryck av henne. Hon utgår ifrån att folk är goda, alltid. När jag berättade om att folk som läst boken tyckt så illa om Mats och retat sig på honom utgick hon från att han blivit missförstådd. Jag önskar att jag hade ett hjärta som hennes ibland.
Jag åkte hem med tunnelbanan i regnet med ett par färggranna blommor i famnen. Bekanta stationer rullade förbi, så bekanta att jag inte ens registrerade dem förrän det var dags att gå av vid Medborgarplatsen.

Share this:

• Click to share on Twitter (Opens in new window)
• Click to share on Facebook (Opens in new window)

Like this:

Like Loading...

Related

• Postad 2016-06-17
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 3

Etiketter None

• Victoria, 2:35 pm June 17, 2016:

  Så fint.
  Jag åt middag meden sån vän igår. Jag oroar mig för att att han inte älskar mig som jag älskar honom och det kan hända att jag nämner det lite ofta ibland för honom och att han blir lite irriterad.
  Min vän sa “men tänk om du håller på o bygger ett hus o han står bredvid o säger “blir det verkligen tillräckligt starkt och stort o bra?” Tror du inte att det är så han känner när han verkat irriterad?””
  På allvar blev jag helt stum. Ett ahaaaaaaa moment som hette duga.
  Bra med kloka vänner med andra infallsvinklar.

• Jazzhands, 8:34 pm June 17, 2016:

  Kära Victoria, det var en fin kommentar din vän gav! Och så plågsamt det är att oroa sig över att man är den som ger mest. Jag känner igen de tankegångarna. Och hur ska man kunna ge mindre när man gillar någon mycket?
  Men jag tänker att kärleksvalutan (vänskaplig eller romantisk) kan se väldigt olika ut, vissa “betalar” med att höra av sig ofta, ge presenter eller vad det nu kan vara. Andra genom trohet, fasthet och ärlighet. Ungefär.
  Förstår du vad jag menar?

• Victoria, 10:25 am June 19, 2016:

  Mmm. Jag tror du har rätt. Och att göra jämförelsen med ickeromantisk kärlek lite mer tror jag också är bra.

Add A New Comment!