Jazzhands

Värme och kyla

SF EATING OUT 01
Äter helt tossigt god glass på ett nyöppnat ställe i Fresno. Whiskey salted caramel är magisk men min favorit är kokos/mandel/choklaskross. Perfektion i glassform, känner mig tom när vi drar därifrån.

Det var tjugo år sedan jag var tillfällig Fresno-bo, på besök i en parallell värld. Fotbollskillen bodde också där då, han har ju vuxit upp i staden. Vi gick på samma skola och till och med i samma årskull. Vi tog examen samtidigt. Det finns säkert suddiga fotografier från den dagen där vi båda är med i samma bild, våra efternamn ligger inte så långt ifrån varandra. Hans börjar på G och mitt på H.

Jag hittar ingenstans i Fresno, det är både sorgligt och skrämmande. Det går att ursäkta till viss mån med att det var tjugo år sedan jag hörde hemma där. Men det är inte hela sanningen. Dels hade jag ingen bil, tog mig runt på en skruttig cykel. Och Fresno är ingen cykelvänlig stad, herregud man har antingen en tonårings optimism och tro på odödlighet där eller så har man dödslängtan om man ger sig ut på vägarna som stundtals helt saknar trottoar.
Men jag har så dåligt lokalsinne och jag var förbjuden att besöka vissa delar av stan eftersom de ansågs farliga. Och när jag skulle någonstans blev jag skjutsad. Så jag har ingen geografisk relation till staden alls.

Vi åker förbi butiken som brukade vara en skivaffär och konstaterar, igen, att både han och jag brukade hänga där efter skoltid ibland. Kanske var vi där samtidigt?
Han berättar att han och hans kompisar cruisade ned för huvudgatan Blackstone och försökte prata med tjejer. “Hej, vart är ni på väg? Ok, cool. Ses”.
Jag sa att jag brukade köpa billig glass på Thrifty’s på väg hem från skolan, han sa att han gjorde detsamma. “Jag svär, nästan varje dag!”.

Ändå tänker jag att tiden var inte mogen förrän nu. Vi hade saker vi behövde göra, ställen vi behövde besöka. Vi behövde kanske få hjärtat lite mörbultat för att under konvalescens upptäcka att vi är gamla, mogna och faktiskt inte orkar med drama längre.

Åtminstone väljer jag att tro att det var precis så det gick till.

  • Postad 2016-08-13
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen