Jazzhands

Sista rycket på hotellet

lights
Hej då till brorsan och svägerskan. Ett lugnt vemod blandat med lätt resestress, men mest för att jag glömde telefonladdaren på deras båt och bara har 34% kvar.

Annars är jag en oas av lugn, vilket är helt fantastiskt med tanke på min tidigare historia. Men så är det ju också så att saker kan ändras. Och med “saker” menar jag känslor och attityd. Att känslan av övergivenhet, i synnerhet i samband med resa, inte skaver så där så att jag faktiskt uppriktigt önskar att flygresan ställdes in. Sådär som jag gjorde förr. Sådär så att jag förr om pren kunde omboka en resa fem gånger, av den anledningen, gråta hysteriskt på flygplatstoaletten och skicka sms till alla i telefonboken bara för att få svar.

Inget sånt nu. Det gör mig så glad, och stolt. Och hoppfull – det betyder ju att annat också kan ändras.

Och nu är det då dags för mig att byta miljö. Från ett äventyr till ett annat.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen