Jazzhands

Inför veckan

40
Fyller 40 år på fredag, det vill säga mindre än en vecka. Det känns helt okej, till och med bra. Jag hade verkligen fler nojor och motstridiga känslor kring min ålder och födelsedag när jag var runt 35, 36. Det kändes mer som en slags tipping point, en tydlig gräns mellan en ung och gammal ålder. Eller i alla fall en ålder då man fortfarande inte känner av krämpor, begränsningar, karriärbegränsningar och ork och en som bara är vägen ned för berget. Mot slutet.

Så känner jag inte nu. 40 is the new 30 och så vidare. Mindre nojor, sammanfattningsvis. Och med nojor menar jag ett spektra från att inte duga som journalist eller skribent till att vara en dålig vän och partner i allmänhet.

Nu går jag på synundersökning och får ännu starkare glas, något som händer varje gång jag träffar en optiker. Jag väljer såklart tydliga, dominanta bågar och så är det med den saken. Trivs med hemmet och arbetssituationen. Är dålig på att ta hand om mina plantor men skulle gärna ha ett husdjur av något slag. Synd bara att man är allergisk.
Några kärlekshistorier har passerat. Alla utom en är avslutade. Så blev det (= för övrigt namnet på Ola Ullstens självbiografi, en utmärkt osentimental titel). Det är bra med det. Några ångrar man, de flesta inte. Det finns frid i det, att känna så.

Och förutom enstaka nedtramp så känner jag nog så för livsval i övrigt också. Man skulle väl gått (i alla fall sökt till) JMK, man skulle dragit hem från Belfast illa snabbt istället för att envisas med att uthärda men, som Jack Bauer säger, “du gjorde det du ansåg bäst just då”.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen