Jazzhands


Checkade ut från hotellet i morse. Trodde jag. Visade sig att jag hade bokat – och betalat – för en natt till utan möjlighet till återbetalning.
Å ena sidan hade jag senast i förrgår kollat hotell och möjligheter att stanna “en extra dag”, men å andra sidan saknar jag min amerikanska kärlek på kusten och kände mig dum som var tvungen att säga att han får hämta mig på stationen i morgon istället för idag. Tror han blev besviken.

Det har varit kvalitativa dagar. Jobb och socialt om vartannat. Fyra intervjuer avklarade på lika många dagar, ändå tid för att nyttja säsongspasset på Universal studios med Sheila och komma försent – i vanlig ordning, det är en förbannelse nu – till caféträff med Lotta.

Så egentligen hade jag tänkt tanken på en ensamdag i LA, en egendag då jag bara strosar. Nu gjorde jag lite det igår kväll, medan jag huttrade och åt en sista Pinkberry. Så jag hade egentligen nått stadiet då jag känner att det är okej att lämna. Nu blev det som att säga hej då till något på ett tåg som börjar rulla från stationen och sedan stannar till och försenas med tre timmar.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen