Består inte livet av ett lång rad rensande egentligen? Man rensar upp bland vänner, känslor, minnen. Man ordnar om, radar upp på nytt. Sedan rensar man igen.

Jag är på vinden, ska langa upp resväskan i förrådet. Som alltid börjar jag sucka över hur fullt det är. Vad har jag ens i alla dessa lådor? Det slutar med att jag öppnar några stycken, hittar saker som en gång betytt någonting för mig men som nu kan passeras vidare. Till någon annan via välgörenhet, till papperskorgen eller till försäljning. Ett vackert litet reseur jag fick av en pojkvän en gång eftersom jag reste mycket redan då. Vem tar idag med sig ett reseur på sin resa? Ingen.
Jag ser foton jag ryser av, inte vill minnas av. De åker i papperskorgen. Jag har aldrig varit så ful, ser mig själv i menlös page som aldrig kan ligga på plats. Hårspänne som gör pannan stor och flottig. Smala, runda glasögon jag inte passar i och så mörka, oformliga kläder för att dölja kroppen. Jag ser hemskt ut. Jag måste slänga dem.

Minnen från vänner, minnen från folk som jag rensat bort. Eller som rensat bort mig. Hela tiden är det en rensning, man lägger om, sorterar på nytt. Minnen som justeras. Jag hittar små billiga broscher som varit mormors. Jag har aldrig använt broscher men de påminner mig om henne. Hon hade alltid smycken men aldrig dyra smycken. Hon liksom jag kunde inte med tanken på dyra smycken, hon föredrog plasthalsband och clips. Broscherna är lagom pråliga, lagom rara, lagom tant. Jag ger dem till A som börjat nära ett intresse för broscher. Kortlivat, misstänker jag. En hobby som också han kommer att rensa ut snart.

Jag tänker på mormor och hur jag svek henne. Hur jag inte ställde upp. Med min tid, min ork. Hade hon bara haft någon som åt med henne, såg på teve med henne. Som jag gjorde under många år innan jag svek.

Jag rensade bort mig själv.

Jag tar med en bunt kläder ned från vinden som måste rensas eftersom de inte passar längre. Min kropp är ny nu. Den är större, rundare och saknar linjer. Vad gäller det att spara in i det sista? Och för vem?

• Postad 2017-07-23
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: None

Etiketter None