Jazzhands

Lördag

Man försöker göra gott, vara en bra vän. Kanske tackar ja till någon grej fast man egentligen känner sig stressad eller faktiskt bara vill vara själv. Man tänker “jag får jobba ikväll istället”.
Man jobbar inte på kvällen istället.
Man tackar ja till en lunch och en fika eftersom man är hemma i stan.

Sedan är det lördag och man tänker att man måste gå upp tidigt och uträtta ärenden. Få undan, bocka av saker på listan.
Några blir gjorda, andra funkar inte. Paketet jag ska hämta ut visar sig väga tjugo kilo. “Du kan inte bära det, det är omöjligt”, säger killen i kassan. Jag frågar om jag får låna en pirra. Han skrattar och säger nej.

Varför går jag runt och känner ängslan? Det känns som om jag kan springa på någon (vem?) som får mig…ja vaddå? Orolig?

Varifrån kommer det dåliga samvetet? Jag går omkring och känner mig tyngd. Varför då?
Som en tråkig vän. Varför då?
Som någon som borde vilja mer, göra mer. Enligt vem vet jag inte.

Man tänker “Jag får göra mer grejer senare ikväll eller i helgen”.

  • Postad 2018-12-08
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: 3

Etiketter None

  • Victoria, 1:25 am December 10, 2018:

    Jag tror det är tiden. Alltså den vi lever i. Man ska göra så jävla mycket. Alla visar och berättar om hur mycket de göt hela tiden. Det är selfcare o hobbies o seconhandfynda o växtgäris o kulturdebatt o matlagning o UMGÅS o hänga med o gå ut o träna o jobba o knyppla o julpynta fast inte för mycket o poddar o ljudböcker o filmer o HBO o teater o fan o hans moster. Klart man har glömt ngt.

  • Olle, 9:28 pm December 10, 2018:

    Jag känner likadant. Jag vet inte om det är just den här hösten. Jag tycker jag är upptagen hela tiden, men ändå inte får något gjort.

  • Eva, 3:39 pm December 11, 2018:

    Relaterar! Men försöker tänka att klappa katt (eller marsvin) också är en aktivitet så god som någon. (Och jag håller mig borta från Insta.)

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen