Jazzhands

“Tack för ditt mail”

Tror aldrig jag fått så många läsarmail på en text som denna om Sean Connery. Antingen är det forumet (svt.se) eller så är det tajmingen (lördagskväll) eller så är Sean Connery helig för många.
Jag vet inte. Kanske en blandning av alla. Mailen handlar mest om att jag gör honom mer problematisk och/eller politisk än han var. Det stämmer nog, han valde säkert inte sina roller utifrån en politisk kompass. Men som filmkritiker tycker jag att min uppgift är att sätta kulturen och verken i en kontext.

Apropå kultur och kontext så såg jag Fantasia på Bio Capitol igår. Jag har såklart sett den förut men det var nog 2005 senast. Jag mindes en av filmerna som “läskig” (den var inte alls läskig – satan samlar sina anhängare men sedan börjar kyrkklockor ringa och detta stör honom så mycket att han gömmer sig och/eller förstenas).
Jag hade glömt filmen med kentaurer – både kvinnliga och manliga – som förlustar sig. Enormt sexuell liten film. Alla keruber är könlösa. Baccus kommer ridande på en åsna och är asfull. Enormt packad. Sedan dras en ridå för, det är uppenbart att älskog väntar. Enormt sexuell liten film, som sagt. Två av kentaurerna är svarta kvinnor som har zebrakroppar istället för häst.

Jag mediterar varje dag nu, minst tio minuter. Jag kan inte fortsätta utan att göra någonting. Eller, så mycket jag kan snarare. Jag behöver bli bättre på att tacka nej till saker bara. Och med saker menar jag typ någon gammal kompis från förr som vill ses, någon som “är i krokarna” och vill titta upp och som har svårt för det här med att jag jobbar trots att jag är hemma. Jag inser hur jävla stressande allt sånt är, eller jag vet det redan, men resonerar alltid som så att det är mindre stressande att säga ja än att säga nej och riskera sura miner och sånt. Det är fel.

Och för övrigt har jag börjat baka och laga igen. Apple butter är på tapeten nu. Sylter och marmelader. Under våren bakade jag bröd, fyllde frysen full med surdeg. Gav bort till A och till tiggaren utanför COOP. Under sommaren var jag ganska inaktiv på baka och laga-fronten (alltså förhållandevis) men nu är jag tillbaka in i syltfasen. Apple butter är det nya, en tjockare och lenare sorts äpplemos. Man kokar med äppelcidervinäger och en massa kryddor. Jag har i kanelstång, lite nejlika och kardemumma. Har provat med tonkaböna också. Man låter det koka på låg värme länge så att det blir tjockt, nästan bredbart. Jag har ätit det i yogurt, blir nästan tårögd av den murriga smaken. Ska göra mer idag, prova med saffran och tonka. En smygstart inför julbaken som jag anser kan börja…i morgon?

  • Postad 2020-11-01
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: 1

Etiketter None

  • tmw, 11:40 pm November 2, 2020:

    Apple butter lät spännande. Kan man få ett recept?

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen