Vem är SARAGE?

En bra grej med femstjärniga hotell är att det oftast finns en “house car” som kör en dit man vill. På Four Seasons har de en, vad jag trodde var en Bentley. Jag bad dem köra mig till närmaste busstation eftersom jag skulle vidare. I LA är det bara lowlife som tar bussen. Det är skitsorgligt. Insåg efter ett par turer att det var en Rolls Royce som droppade av mig vid busstationen varje dag. Verkligen Simple Life…
På Beverly Hilton är det en svart BMW så det känns mer ok. När jag kom tillbaka i den efter en tur i Century City så stod världens, alltså verkligen, längsta limo utanför. Såg ingen kliva på eller av med registreringsskyten är SARAGE. Är det nån som får några clues av det?
Jag tippar att en hel skolklass skulle kunnat sitta sidledes i den limon. En sån som man läser om har simbassäng och man fattar inte hur det går till för man kan inte se framför sig hur stor en sån limo skulle kunna vara. Så stor var den. Lätt.

Nu blir det pirater.

Idag hamburgare, i morgon pirater

Att ha VISA känns som att ha VIP stämplat i pannan. Istället för den vanliga skepsisen får man “Welcome back Miss Hainer” i passkontrollen. En tår i ögat. Bless Us of A.
Sedan totalt trafikstopp på vägen till Beverly Hills. Halv sex är ingen bra tid att ta taxi på. Us of A är galet.

Bor på The Beverly Hilton denna gång. Å ena sidan känns det wack att jag i och med detta bidrar till systrarna Hiltons fortsatta lyxleverne, med rattfylla och allt vad det innebär. Å andra sidan går det inte att förneka att det finns mycket som talar för att jag ska stanna här; femtiotalsfonten i logon, svartvita bilder på filmstjärnor på väggarna och en silkesmorgonrock istället för den gamla hederliga frottén. Om jag bara inte såg ut som sju svåra år efter äckliga flygresan…

Roomservice med burgare och chokladglass. Så typiskt att jag skäms. Pinsamt! Men herregud, jag behövde mat och nu behöver jag vila. I morgon blir det pirater för hela slanten. Förhoppningsvis lite känslosam shopping i Paper Source innan, pappersaffären som är så vacker och välsorterad att jag får ta näsduk med mig för att torka tårarna. Jag har någn weird hang-up på papper och pappersaffärer. De gör mig emotionellt svag.

Såg en t-shirt med Jack Bauer på, förresten. Det stod “Guns don’t take out terrorists, Jack Bauer does.” Vet inte hur jag ställer mig till den. Jag vill ha en 24-ryggsäck. Eller penna. Helst med Tony Almeida på.

Nå. Dags för skräp-tv och jet lag-sömn. Imorgon blir det pirater, som sagt. And loads of it.