Sol ute, sol inne etc…sol i sinne

Jag kan göra felfria solhälsningar i yogan, både A och B. Men där slutar min relation med solen.
Jag gillar den inte.
Mr. Burns säger “Since the beginning of time man has yearned to destroy the sun”.
Jag säger “18C max”. Vansinnesvärme, som över 25C är ingenting för mig. Jag bränner mig, blir dåsig, slö och får ont i fötterna av skavande sandaler. Svettig också.
Lägg till svettig.
Särskilt på överläppen. Ser pundigt ut.
Besökte H&M med Kennet. Observerade en familj som med största säkerhet var utsocknes. Pappan i familjen provade halmhatt, morsan solglasögon, lilltjejen sög på något och tonårssonen, iklädd för stor kavaj med upprullade ärmar höll hunden i koppel. Ja, en hund, en labrador, inne på H&M.
Eftersom det är steka-ägg-på-en-sten-temperatur där ute så orkade jag inte ens garva åt dem.

Att vara Måns Zelmerlöw

Och hur glad blev Måns Zelmerlöw när hans manager drog helgschemat för honom:

“Okej, vi kickstartar helgen i Högdalens centrum på lördag. Du går upp tolv prick. Kör Cara Mia och Hope and Glory, det räcker. Det är ändå bara dom som folket vill höra. Butikerna kommer att ha tokpriser och efter dig blir det godisregn. Du får signera lite plattor, tjugo minuter tops, men sen drar vi vidare till Hallonbergen centrum där de har något jubileum. De kör ponnyridning för småbarnen medan du rockar för de andra. Funkar?”

Visa ballarna, robotman!

Här skriver jag om könsorgan.

Hiphoppare = ett trevligt gäng!

Hiphoppare verkar vara en givmild och generös bunch. Sedan mitt experiment igår, där Kinky Afro-David intervjuade mig, har kommentarer och mail strömmat in från hiphoppers som vill dela med sig av bra musik. Rörande. “Lyssna på det här istället!” eller “Lyssna på den här om du gillar genuspolitik”.

Rörande, som sagt. Och jag är inte den som är den. Jag ska lyssna på Young Jeezy och “Fuck y’all niggas” med Rah Digga feat Young Zee. “Det är genuspolitik direkt från gathörnet” enligt Kristofer Ahlström. Ja, han borde ju veta. Han jobbar på Café.

(Denna grupp har hittills inte rekommenderats av de som hört av sig till mig)

Experimentlusta på redaktionen

Idag på redaktionen fick jag för mig att jag skulle ge det här med hiphop en chans. Så här gick det.

Bokbordsbonanza

Och så säger de att svenskarna köper mindre böcker. När det finns eyepoppers som Etik för opinionsingenjörer, En konstitution för Europa? Reflektioner och Författarrättens genombrott ute på marknaden. Va?

DNs bokbord kan ha nått sin all time low, i alla fall sedan februari då jag började här. Eller så driver de med mig. Och hela mänskligheten.

Bokbordssafari

Nya, sköna, tråkighetsrekord i serien “böckerna som DN ratade“!

Hittar “Att leva nära döden – patienter och vårdpersonals erfarenhet inom hospicevård”, “Hur betygsätta en verkstad?” och “Ett sekel i självstyrelsens tjänst – Sveriges kommuner och landsting” på bokbordet.

Hur mycket får jag om jag läser en av dessa böcker? Några bud?

Operation BOOOOING inledd!

Argh! Vaknade tre i natt av den där förbannade klockans BOOOING, BOOOOING, BOOOING och bestämde mig för att lösa det hela där och då.

Det är människa versus maskin nu, tänkte jag. Och människan ska vinna.

Som den mad professor jag är, tog jag instinktivt fram min apotekslåda, letade fram ett plåster med Union Jack-motiv och trimmade ned det till lämplig storlek. Klistrade dit det på den lilla gong-gongen runt 03:02 i natt. Nu låter den som ett gökur med strupcancer men det stör inte sömnen.

Fred.

PS: Första dagen på jobbet efter lungsjukdomen. Jag blir mottagen som en krigshjältinna. Jag gillar det.

Mitt straff

Upptäckt: Okej. Klockan slår inte BOOOING varje timme, den slår antal timslag. Och klockmannen på Hötorget skruvade upp den ordentligt så att den ska gå i en evighet så jag vet inte hur man “stänger av den”, om det ens är möjligt.

Gränsen för galenskap uppnådd.

Som jag ser det nu har jag bara ett alternativ: flytta till en femrummare och placera klockan i “biblioteket”, på behagligt avstånd från sovrummet.

Saken man upptäcker "senare"

Okej. Så klockan jag köpte på Hötorget för två timmar sedan tickar ganska högt. Jag kan leva med det.

Okej. Så klockan jag köpte på Hötorget låter BOOOOOING varje hel timme tydligen. Inte lika lätt att leva med kanske?

(Hello, öronproppar, mina små vänner.)