Jazzhands

Haveriet

Haveriet kring min utbildning och akademiska bakgrund fortsätter. Journalistvännen som vänligt hävdade att jag inte “kommunicerat min antropologbakgrund tillräckligt tydligt” kommer med förslag på Instagramtexter jag skulle kunna skriva (ett av dem är att jag ska skriva “så här i coronatider kommer forskaren i mig fram, den som en gång i tiden tog en examen i socialantropologi“). Han påpekar också att söndagar är bra dagar för den typen av info.

En annan säger “jag hade ingen aning” och jag kontrar med “fråga mig om korskusiner på Nya Guinea” vilket leder till att hon frågar mig om korskusiner på Nya Guinea och sedan ifrågasätter varför de har detta system på Nya Guinea, påpekar att det verkar värdelöst och tangerar till inavel.

Etiketter None

Min luddiga bakgrund

Får ett spännande mail där en redaktör frågar om det stämmer att jag är antropolog. De letar efter en sådan.
Glad och smickrad visar jag mailet för några vänner som svarar med “Ljug!”. Jag frågar vad jag ska ljuga om, jag är ju antropolog. Eller, jag har inte jobbat en enda dag som antropolog men jag har min universitetsexamen i socialantropologi.
De ser frågande på mig.
Det visar sig att ingen har en aning.
“Det här har du inte kommunicerat ut särskilt bra”, menar en av dem, också journalist.
Jag som tycker att jag lägger till “…som antropolog” mest hela tiden.
Det visar sig att folk trott att jag skämtat eller inte ens noterat det.
Hela min identitet är nu skakad i grunden.

Etiketter None

Ensamhetens lov

Jag är naturligtvis inte ensam i att gå omkring och leta symptom. Behöver jag inte snyta mig oftare än vanligt?
Men på senare tid har jag sållat mig till en annan grupp – de som ser någonting spännande och vackert i den frivilliga isoleringen. Jag ger mig av på promenader på hyfsat folktomma gator, jag går på bio. Igår såg jag om Emma (den är ljuvlig, här är min recension). Min misstanke sa mig att biografen borde vara den säkraste platsen att vara på – för att den inte är det. Alltså, för att en biograf är en plats där många samlas för en gemensam upplevelse så borde det vara en plats man flyr. Alltså är den säker.
Jag hade rätt, det var bara jag och två till i hela salongen. Oceaner av utrymme mellan oss enstöringbesökare, minst tre, fyra rader. Det stod inte ens någon i dörren för att kolla våra biljetter. När jag kom ut ur salongen hade Filmstaden gått ut med ett meddelande om att man stänger stadens alla biografer. Allt påminner mig om den där drömmen/den skrämmande dagdrömmen de flesta av oss någon gång har som små: att vi blir ensamma kvar i en öde stad, ett öde land. Först blir vi skrämda och förvirrade, sedan superglada. Barnet i dagdrömsscenariot går till godisaffären eller leksaksbutiken och släpper alla hämningar.
Kanske gjorde jag samma sak igår, som gick på bio. Sedan gymmet, lyfte 58 kilo i marklyft. Gick hem och kände mig oövervinnerlig. Den farligaste känslan av alla. Den vuxna dagdrömmen.

Etiketter None

Om böcker

Jag brukade ha ett standardsvar på frågan “Varför läser du?” och det svaret var “För att känna mig mindre ensam”. Men det var ett svar som inte var helt sant ens då, för jag känner mig sällan ensam. Jag är inte ensam. Och när jag är det så är det självvalt.
Ett sannare svar är nog för att jag samlar på formuleringar, för att jag tycker om att studera karaktärer. Men det är ett tristare svar. Och säkert inte hela sanningen.
För att distrahera mig själv och för att se om jag har ett bättre svar idag snor jag det här frågeformuläret från Sheerluxe rakt av.

Vad läser du just nu?
– Jag läste ut Dolly Aldertons Allt jag vet om kärlek igår kväll. Först blev jag lite glad över att den tycktes mig aningen banal. Som en Inte helt hundra, alltså min egen bok. Rannsakan, genomgång och så vidare. Men sedan upptäckte jag till både förtret och glädje att den är mycket bättre.

Vilken barnbok kommer alltid att stanna i ditt hjärta?
– Till vildningarnas land av Maurice Sendak. Älskade den, identifierade mig med den och levde i den så till den milda grad att mamma sydde en vildingdräkt till mig som jag bar tills jag växte ur den.

När och var läser du?
– Tråkigt svar men i sängen. Lägger mig tidigt och läser.

Var köper du böcker?
– Tyvärr blir det mest på nätet även om jag gör stora ansträngningar att handla i butik, i synnerhet The English Bookshop runt hörnet. Den är så fin. Jag handlar en del second hand-böcker i det helt anarkistiska och märkligt oorganiserade antikvariatet i kuststaden i Kalifornien där jag bor en del av året.

Print eller Kindle?
– Svarar någon nånsin Kindle?

Hur väljer du vad du ska läsa?
– Förutom det vanliga – rekommendationer – så gillar jag böcker som nämns i förbigående, i intervjuer med någon regissör eller författare man tycker om. Jag skriver ned titlarna i min kalender, eller markerar dem i önskelistan på Adlibris.

Vad har varit din största läsupplevelse under 2020 än så länge?
– Nu är det ju bara mars men hittills blev jag rejölt skakad av Litet land. Jag tänkte att jag skulle läsa mer litteratur som utspelar sig i Afrika. Boken är en självbiografi, en sorglig redogörelse över hur inbördeskriget i Rwanda kommer smygande och spiller över också i Burundi. Den är så vacker och så oerhört hemskt. Otäck. Jag mådde dåligt i flera dagar efteråt.

Favoritbiografi?
– Borde säga Springsteens bok eftersom jag är ett fan. Men att någon gör bra musik eller film betyder inte att denne också skriver en bra självbiografi. Jag, Elton John verkar däremot strålande. Har hittills bara börjat. Annars är Michael Ondaatjes Running in the Family oerhört bra. Den handlar om författarens egen familj, om hur han återvänder till Sri Lanka och försöker pussla ihop sin egen historia med landets.

Har du en “comfort read” som du alltid återvänder till?
– En diktsamling jag köpte i London 1996 med mestadels engelska romantiker, med sidor som är tummade, dikter markerade och rader understrukna. Jag har några dikter där i som blivit som mantran, som strofer jag använder mig av akut. Emergency poems. Oerhört ambitiöst. Men de funkar. Vad det går ut på är att poeter försökt sätta ord på saker, företeelser och känslor i årtusenden. Och vissa har lyckats. Det finns en förtröstan i det.

Några guilty pleasures?
– Dyra kokböcker. Köper, dreglar över recepten, markerar sidor men lagar sällan själva rätten.

Vilken bok ger du bort som present?
– Jag har slutat att ge bort böcker i present. Jag ger bort böcker jag har läst och tyckt om men inte kommer att läsa om. Men jag låtsas inte att de är presenter som jag valt med omsorg. Att ge bort böcker är som att ge bort parfym – det är vanskligt, för att inte säga omöjligt.

Vilken bok fick dig att gråta senast?
– Det var länge sedan en bok fick mig att gråta. Jag minns inte vilken det kan ha varit senast. Men jag minns hur jag grät floder första gången jag läste Svindlade höjder. Som för övrigt är min absoluta favoritbok.

Några rekommendationer för böcker som får en att skratta högt?
– Humor i text är svårt. Men David Sedaris lyckas mer ofta än sällan.

Finns det några böcker som har hjälpt dig genom svåra tider?
– Den där diktsamlingen jag köpte 1996.

Vilken litterär karaktär är din favorit?
– Max i Till vildingarnas land, antagligen.

Favoritbok?
– Svindlande höjder, utan tvekan. Men också det mesta av Truman Capote. Läser också gärna Julian Barnes och Jane Austen.

Vilken bok borde alla läsa under sin livstid?
– Om man bara ska läsa en bok i sitt liv bör det väl vara någon med historisk kontext som ger lite perspektiv på saker och ting? Eller någon samhällsförankrad, som Män förklarar saker för mig?
Men visst, om man ska hålla sig till fiktion så kanske Dödssynden av Harper Lee?

Läser du poesi?
– Inte mycket. Men när jag gör det så blir det gamla klassiker. Eller e.e. cummings.

Vad kan du säga om din nya bok?
– Att den är svår att skriva. Jag är inne på tredje rundan nu, jag skriver och blir missnöjd, stryker och börjar om.

Etiketter None

Programförklaring

Jazzhands är en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan skakar man dem lite lätt. Och ler.

Archives

Recent Comments

 

March 2020
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

 

Blogroll

© Jazzhands

Bloggportalen