Jazzhands

Luffarliv

hobo
Känner mig som en luffare som packar, stuvar om, packar om, packar ned, packar upp. Snart drar man ut på vägarna igen då, som A brukar skämta.

Men det är en speciell känsla det där. Inte för att jag är en dagdrivare utan hem (även om jag drömmer att jag är hemlös oproportionellt ofta), inte för att jag “lever ur en kappsäck”, men känslan av att vara lite svävande är ofta med mig. Att inte höra hemma. Men samtidigt älskar jag verkligen min lilla lägenhet på söder och skulle inte vilja byta bort den mot någonting annat. Men jag älskar ju Kalifornien också?

Hur som. I övermorgon reser jag norrut, för att hälsa på brorsan. Kolla deras båt, klappa deras hamster. Sedan hemåt.

Han säger att jag kan “lämna vad jag vill” hos honom, tills jag kommer tillbaka. Dessa ord! Det är så vackert. Samtidigt spär det på min splittrade känsla av att flyta runt, inte en fast och fixerad punkt. men jag vet vad lösningen är. Det är att tänka att man är flexibel istället. Man är fri, öppen och en sådan som kan tacka ja till saker. Allt som föreslås, som kommer i ens väg.

Det har jag gjort.

  • Postad 2016-11-07
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen