Jazzhands

Skryträttigheter

Till alla som frågat hur det går med tävlingen svarar jag tack bra, trots avbrott i tre dagar för Thanksgiving.

Konstig tradition förresten, men så är väl alla traditioner man själv inte är uppvuxen eller van med (som inte är självvalda). Äta kalkon och konsumera asmycket mat, varav det mesta ändå blir över och blir gammalt, och samtidigt känna tacksamhet. Ett annat sätt att känna tacksamhet borde vara att påminnas om hur mycket man redan har? Eller kanske att fasta en dag så att man påminns om att man har tillgång till mat vilket många andra inte har?

Hur som helst, jag har nu samlat på mig 19 pass och ska kamma hem 20:e i morgon. Behöver ett till för att vinna.

Igår var det en ny förmåga, en gråhårig och käck dam, som checkade in oss. Vanligtvis är det unga tjejer med perfekta tonårskroppar. Eller en modern hippiekille med träpärlor om halsen, som plinkar lite på sin gitarr medan alla unga tjejer skriver in sig och swoonar över honom.

Nya, tillfälliga damen ursäktade sig för att hon inte visste vilken sal lektionen skulle vara i och senare ville jag köpa ett par brallor och hon kunde inte slå in dem i kassan och så vidare. Med andra ord – prefekt kandidat att pressa på info om tävlingen!
De har nämligen varit väldigt förtegna och tystlåtna om priser. Får alla som klarar 21 pass pris? Lottas priset bland de som klarat? Och så vidare. Hittills ligger jag trea. Två andra har klarat 21 redan. Jag är på 19 som sagt.
Pressade damen på info, hon sa att det kommer att röra sig om yogamattor och “class credit”.

Och, tillade hon, “skryträttigheterna”. Bragging rights, vilket underbart uttryck det är.

  • Postad 2018-11-24
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen