Jazzhands

En annan slags vinter

Det har hänt en gång tidigare att Jazzhands har kidnappats. Att någon besudlat det jag alltid sett som min egen monolog, ett samtal med den som vill lyssna. En diskussion som jag kan ha för att jag inte vet var annars jag ska ha den.
En gång var det en journalist, troligtvis amerikan, som skrev aggressiva kommentarer om mina “knubbiga lår”, “billiga kläder” och hur jag skymfade honom (tror det var en man) och hans kollegor i den åh så upphöjda eliten som utgör junketjournalister. Det var inte så att jag grät å deras vägnar när Hollywood Foreign Press Association några år senare hamnade i blåsväder.

Nu är det legitima copyright-troll som hotar Jazzhands istället. Copyright Agent har som affärsmodell att skicka betalningskrav till enskilda, privata, icke-vinstdrivande bloggare om 2850 kronor för olaga bildanvändning. Mitt ärende gäller en bild från 2011 som ska tillhöra Reuters.
De har lagen på sin sida och de företräder jättar som TT och Reuters. Det jag motsätter mig är deras metoder, att jobba med skrämselteknik (de skriver uttryckligen att om du betalar lämnar vi dig ifred sen annars blir det rättsliga påföljder) och företagens girighet. De skriver att deras intresse ligger hos fotograferna som måste få skälig ersättning för sina bilder. Absolut, det kan vi alla hålla med om. Men jag har kontakt med fotografen i fråga och han har inte fått ett öre från varken Reuter eller Copyright Agent för bilden utöver den initiala, överenskomna ersättningen 2011.
Nu har jag varit i kontakt med flera andra som också mobbats till betalning och gemensamt är att det är privatpersoner som begått ett misstag i sitt liv, med bilder på nätet. Det rimliga vore ju att i första hand be att bilden avlägsnas från bloggen och sedan komma dragandes med betalningskraven om detta inte följs.

Detta har tagit upp en alldeles för stor del av mitt liv. Har konsulterat två jurister, en av dem sa “All den tid och energi du lagt på det här – du kunde ju skrivit ett par artiklar på den tiden och bara betalat och lämnat det här bakom dig”. Men jag funkar inte så. Jag står inte ut med girighet och skulle aldrig ge mig utan att kämpa.

Min Jungvän säger åt mig att göra ett personlighetstest. Jag gör det och blir typen som beskrivs som “Ofta blir personer med INFJ-personlighet beskrivna som att ha en medfödd känsla för idealism och moral och besitter även en stark handlingskraft.” Enligt testet och enligt Jung den mest ovanliga typen, bara en procent av befolkningen. Det gör mig nedslagen.

“Gör du världen bättre av att du förlorar sömn och energi på det här? Är det värt det?”.

Nej, såklart inte, tänker jag när jag står i kassakön på Lidl och tänker på om inte deras billiga parfymkopior för 79.90, som står vid kassan, i förpackningar om glas och plast som inte går att återvinna, är det mest onödiga de har i hela butiken. Hur många har producerats? I Kina? Hur många säljer de? Hur många slängs?

Jag vet, det är äpplen och päron. Copyrightfoton och billig parfymkopia. Men den gemensamma nämnaren är girighet, kapitalism och att jag inte kan göra någonting åt saken.

  • Postad 2023-03-11
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: 2

Etiketter None

  • Daniel, 9:23 am March 17, 2023:

    Jag tycker det är starkt av dig att orka ta fighten. (Men förstår också om du ledsnar och inte ids göra det,)

    Det är en lömsk taktik, Tillräckilgt mycket pengar för att företaget ska göra sig en hacka på minimalt arbete men inte så mycket att man själv orkar bestrida kravet. Och som du fått svar – det kräver antagligen mer energi och pengar att bestrida kravet för att få rätt mot skojarna.

  • Jazzhands, 6:44 pm March 26, 2023:

    Oerhört lömsk taktik. Det är därför jag bara inte kan gå med på det eller släppa. Så tack för att du förstår mig.

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen