Jazzhands

Engelsmän alltså…

Idag har jag sett över två timmar Clint Eastwood-film, och över två timmar Mike Leigh-film.
Båda filmerna handlar om Livet och Döden.
Och lite om Familjen.

Jag konstaterar följande:
1. Engelska skådespelare vinner alltid över amerikanska. Oftast för att de tillåts vara fula.
2. Engelsmän har fula tänder (bevis: bilden)
3. Engelsmän har i regel märkliga förhållanden till sina mödrar. Antingen på ett dåligt sätt eller på Robbie Williams-sättet, dvs något för nära.
4. I England finns alltså chips med ketchupsmak?

Etiketter None

Du nya, sköna värld!

Jag skulle inte gå så långt som att kalla en flytande eyeliner för vulgärt. Eller, jo kanske. Kakeyeliner, flytande på burk som appliceras med pensel, annars får det nästan vara, för min del. Penna endast i nödfall, och i så fall en skarpt vässad och välkyld. Gärna också vattenfast.

Det är väl lika bra att erkänna här och nu att jag är väldigt selektiv.

Det är inte så att jag älskar makeup  och parfym helt förbehållslöst. Snarare kan man väl tala om en passion, en nästan lite snobbig kärlekshistoria där endast det bästa är gott nog.
Bara den sanna kärleken överlever, och de produkter som står vid min sida fast solen skiner, näsan är röd och håret beter sig som om det vore i trotsåldern. Dessa ska hyllas!

Jag skriver alltså inte om sminkglädje per se, utan det underbara i att förändra, framhäva och dölja. Om min beundran för Alexa Chungs omöjliga hår och min avundsjuka inför Ali McGraw. Och om underbara, fantastiska lukter som förändrar allt.

Välkommen till Fifty Scents!

Etiketter None

Ny skönhetsbloggare i stan

I morgon händer det grejor.
I morgon tar karriären en ny, fräsch riktning.
I morgon börjar jag skönhetsblogga på en spännande sajt ni alla känner till sedan gammalt.

Och nej, inte bronzertester eller “det här gäller i vår!”. Mer tankar om beauty, historien om en doft och vem man vill vara när man använder Chanels Coco Rouge.
Jag är inte villkorslöst smink- och parfymintresserad. Jag är ganska ointresserad av många märken. Jag är mer en selektiv entusiast. Så det kommer inte finnas en enda bild av mig i en “så här bra blev det!”-pose.
Icke.
Men däremot massor av bilder på Alexa Chung, Florence Welch och Ali McGraw säkert.

Le PEPP est grand!

I morgon smäller det.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen