Jazzhands

Tomma gator

16-600x448

Gör i stort sett samma sak idag som jag gjorde för ett år sedan. Och säkert alla andra första januari innan dess: lyssnar på Everything but the Girl, vemodar, oroar mig för framtiden, leker att världen gått under. Eller i alla fall att just den här delen av världen, landet och staden som jag bor i är helt utplånad på folk. Det är bara jag kvar.   Tomt, grått och ensamt. Everyday’s like Christmas Day without you, it’s cold and there’s nothing to do.

Vet att känslan är gammal och bekant men överväger ännu en gång om det är dags att skaka fram Plan B ur rockärmen, lägga allt annat på hyllan och satsa på en utbildning eller nåt liknande. Ett riktigt jobb innan folk slutar läsa tidningar.

Vilken affär i SoFo skulle man förresten plundra om alla människor var försvunna?

Det känns närmare än någonsin just i år. Just denna första  januari. Gatorna känns ännu tommare, jag känner mig äldre, oroligare. Och som om jag tappat grejen, tappat den där ändå hyfsat starka tråden jag brukar känna när jag skriver. Så kanske, kanske blir det så att 1/1 2014 gör jag något annat än just det här: lyssnar på Everything but the Girl, vemodar, oroar mig för framtiden och leker att världen gått under och jag är den enda människan kvar. Den sista på jorden.

Och vore jag det så skulle jag nog också lyssna på Everything but the Girl och låtsas att jag inte var ensam.

  • Postad 2013-01-01
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen