Jazzhands

Vardag i drömlivet

Varje dag borde vara som gårdagen. Middag med inbjudna gäster till filmfestivalen, jag satt vid Gus van Sants bord. Han hade ett helt entourage med sig, varav bröderna Paul och John Parson var de trevligaste, snyggaste och bländande varelser världen skådat.
John såg ut som en finpolerad Chris Pine, talade ödmjukt och modest om att han växte upp på en bärfarm i Oregon. Tack och lov har han klippt av sig sitt långa, blonda hår nu.
Jag ville förminska honom till Barbie-Ken-storlek och sno med mig honom i jackfickan.
Hans bror Paul (till vänster i den här keffa, gamla bilden jag hittade) är med i Paranoid Park, bland annat, och har odlat skägg nu i någon slags act of rebellion. Han frågade mig var man hittar en bra, tjock, varm, stickad tröja. Jag sa Acne.

Den här karln lär man höra mer om och från framöver. Vi snackade väldigt mycket. Tyvärr tappade vi bort varann sen när det bar av till Riche för lite mingel med verklighetens mediafolk så den delen av Sverige förblir alltså helt okänd för honom. Men hans kortfilm The boy who wanted to be a Lion har visats, i runda siffror, på ungefär tusen festivaler redan, inklusive Cannes, så han kommer nog tillbaka.

  • Postad 2010-11-19
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: None

Etiketter None

  • annalin, 1:54 pm November 19, 2010:

    Jag trodde det var Hanson!

  • annalin, 1:54 pm November 19, 2010:

    Jag trodde det var Hanson!

  • Jazzhands, 2:16 pm November 19, 2010:

    Puh-leaze.

  • Jazzhands, 2:16 pm November 19, 2010:

    Puh-leaze.

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen