Jazzhands

It's Hard to be a Saint in the City

En fråga har uppstått. Vad betyder en “poke” på Facebook egentligen? Vissa hävdar att det har sexuella anspelningar. Stämmer det?

Etiketter None

Önskelista


1. En lemur. Det fluffigaste och skönaste djuret.
2. Syndernas förlåtelse.
3. En bergsprängare. Eller boombox. Eller vad de nu kallas nu för tiden. En grej man spelar musik på i köket, med andra ord.
4. En nördig musikkille, gärna med Clark Kent-glasögon, som kan hjälpa mig vinna Pop Quiz på Pet Sounds Bar i februari. Den som vinner får nämligen konstruera quizzet kommande gång, och att konstruera ett quiz tilltalar mig oerhört.
5. När Harry mötte Sally på DVD.
6. Ett gökur.
7. Bättre rankning på det där Compare People på Facebook. I detta nu har noll av fem röstat fram mig som “sötast”. Det är knäckande. Noll av fem!
8. Lakan av 100% egyptisk bomull. Har hört att man sover som en liten koala på ett sånt.
9. Kärleksfulla sms som rör mig till tårar.

Etiketter None

Ett stort, svart hål

Ingen glöggfylla igår. Inte heller popquiz i riktig bemärkelse. Vi var visserligen där och skådade alla glasögonprydda män med dålig hållning, och vi gjorde vårt bästa att pricka in de rätta svaren, men vi var utom tävlan.
Det finns stora luckor av musikkunskap hos mig och Linnea. Tills nästa popquiz måste vi rekrytera någon ung man utan socialt liv, och med vissa autistiska förmågor. Jag kunde saker som “The Kinks”, “REM”, “Tears for Fears” och “Scott Walker”. Gammalt stuff och åttiotalsband, med andra ord.
Linnea satte “ABBA”, “Britney Spears” och “Maxi Priest”. Sköna nittiotalsdängor och kommersiell radiomusik.
Att vi behöver en kompletterande medlem i vårt popquizlag står ganska klart. Frivilliga kan anmäla sig på mailadressen längst upp till höger.

Etiketter None

2008 blir upptäckternas år!


Jag blir alldeles exalterad över alla dessa nya upptäckter. Grabbkomedier är roliga och benvärmare värmer faktiskt benen! Vad nu, liksom?
Jo. Här är senaste nytt. Jag hade faktiskt ingen aning om att man dricker glögg med rött eller vitt vin! Vitvinsglögg? Who knew?
Men upptäckterna kring glögg stannar inte där. Jag har också upptäckt att glögg med alkohol faktiskt smakar bra. Jag har hittills alltid druckit saftvarianten och dissat vuxenglöggen. Men i förrgår hade jag inget val, det fanns bara alkoglögg. Och hör och häpna – jag gillade den!
Nu ska jag på glöggkväll hos Bon-Anders, Klas E och Sam. Hur ska det gå? Med tanke på min superlåga alkoholtröskel så kommer jag dricka mig berusad på Blossa. Vackert.

Etiketter None

Juleljus

Vad är det för vits med att fira Lucia när man varken får kontorsglögg eller bära pepparkaksgubbedräkt? Frilanslivet är ingen dans på rosor dagar som denna.
Och ingen chef har jag heller som kan bjuda mig på julbord.

Etiketter None

Ett bekännande


Annars är veckans mest förvånande upptäckt att Old School är ganska kul, trots allt. Alltså mycket kul.
Alltså pinsamt rolig, speciellt efter att jag hållt fanan högt och sagt att grabbhumor verkligen inte är min grej. Man kan säkert hävda att Luke Wilson trots allt är “min grej”, om man vill försvara mig, och att jag faktiskt såg filmen strax efter midnatt, i ett halvtrött och totalt hjärnslött läge.
Men jag är förvånad. Verkligen. Inte bara ett skratt utan regelbundna attacker. Och här har jag gått och hävdat att grabbkomedier är likställda med svenska ungdomsfilmer i uselhet ungefär.
Tecken på mognad: jag vågar erkänna mina misstag.

Etiketter None

Redaktionsmöte

Var på redaktionsmöte. Jag är skittrött. Hälsar på “nya killen” med ett “Hej, är det du som är nya filmkillen…eller vänta lite, det är ju jag som är filmkillen. Du är spelkillen. Fast jag är inte någon kille alls.”
Snyggt.
Jag behöver sömn.

Etiketter None

Folkligheten bär korsett och kostar pengar

Var på PUB. De har ju svidat om så mycket. Hela övervåningen känns som ett exklusivt utlandsvaruhus. Men en konstig grej är plan två.
Å ena sidan keffa dambutiker med tantnamn som “Pagelle” och “Nicole”, samt Hagengrens guld.
Å andra sidan, precis vid rulltrappan, ett nyöppnat Ooups!, alltså en sexaffär light. Leksaker och sånt, ja, men också underkläder, Dita von Teese-böcker och en välsydd sjuksköterskedräkt.
På PUB!?! Folklighetens högborg?!
Inget illustrerar krocken mellan tantfolkligheten och denna nyetablerade fräckhipsterinriktning som detta; precis vid rulltrapporna finns en skyltdocka i svarta, genomskinliga underkläder i rysch-pysch. Bredvid henne, på en slags divan, ligger en annan underklädesklädd skyltdocka dekadent och lockande, med en fjäder i handen och en kinky ögonmask. Bredvid den, i sin tur, finns en rokokoliknande fåtölj, i samma stil som divanen. Där hade en gammal gubbe, sisådär sjuttio plus, satt sig för att ta igen sig lite. Kanske var frun inne på Pigall eller Pagelle och kollade på en stickad tröja med julgranskulor på.
Gubben satt där, mitt i ruschen, bredvid de lättklädda och utmanande skyltdockorna. Sverige av idag, tänkte jag på ett Jonas Gardell-vis. Sverige av idag.

Etiketter None

"Vännen"


Min vän är hemma från en weekend i Berlin. Han säger saker som “adult playground”, “Dark rooms” och “glory holes”. Han är alltså svensk och svensktalande men det är tydligen internationella saker det där.
Med på resan hade han en skön parlör från 1988. Fraserna fascinerar. Men sa man verkligen saker som “Kan ni telegrafera mitt bankkontor i Stockholm, tack” och “Ingen läggningsvätska, tack” för tjugo år sedan? Känns som om den sortens meningar härstammar från trettiotalet.
Gillar också, under kapitlet “Nya vänner och bekanta” frasen “Tillåt mig presentera er för min goda vän”.
Sa folk så när jag var tolv år verkligen?
“Ge mig Hamburg 12345” gillar jag också, liksom “Var kan jag hitta läderbyxor från Bayern?”
Idag ska jag äta på en sylta igen. Jag tänker fråga “Har ni några lokala specialitér”, eftersom det är en mening som används alldeles för sällan.

Etiketter None

Att äta middag på en sylta

Generellt gillar jag syltor. Inte sunkställen, men syltor. Där servitrisen är lite för gammal, menyn likaså och inredningen taffligt och oengagerat ihopsatt. Men där stammisarna trivs för att de får stora portioner och ölgubbarna sitter i ett hörn och skrålar.
Jag var på ett ställe igår. Inte sylta, men närapå. Man försökte köra nåt slags diffust sydamerikanskt tema med inkamasker på väggen och ryggbiff på menyn. Tandpetarna stod i en inkagubbe av plast, i miniformat. Menyn var en orgie i felstavningar och särskrivningar vilket fick mig och mitt sällskap att allvarligt fundera på att starta en förening som hjälper restauranger att korrläsa menyer.
Vi skulle inte ta mycket betalt, bara en varmrätt med dryck. Mestadels skulle vi göra det av altruistiska skäl. Och för att vi får ont i ögonen av “Ost gratinerad biff med oliv röra serverad med guccamole”.
Eller, vissa får ont i ögonen, jag får ont i hjärtat. Jag tänker att det är en grej som hade kunnat förhindras så lätt, och så hade restaurangen sluppit sjunka till sylta-nivå och blivit utskrattad bakom ryggen.
Kontakta oss! Kontakta mig! Min mailadress står uppe i högra hörnet. Jag korrläser din meny mot den anspråkslösa betalningen av en måltid. Det är för allas bästa, faktiskt. Win-win.

Etiketter None

« Older Entries
Newer Entries »

Programförklaring

Jazzhands är en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan skakar man dem lite lätt. Och ler.

Archives

Recent Comments

 

December 2007
M T W T F S S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

 

Blogroll

© Jazzhands

Bloggportalen