Önskelista julen 2008

1. En tam lemur att gosa med.
2. Mod, så att jag kan be folk dra åt helvete då och då. De som förtjänar det, alltså.
3. Blandband. Så att jag kan upptäcka lite ny, bra musik utan minsta ansträngning. Win-win!
4. Ett jobb som går ut på att gå på pressvisningar, kanske blogga lite om det och sedan skicka en faktura på ett imponerande femsiffrigt belopp varje månad. Yes, please.
5. Att mitt ansikte sakta men säkert antar drag som liknar Molly Ringwalds. Eller Liv Tylers.
6. Ett pampigt porträtt av mig själv, målat av en konstnär, i avancerad oljefärg eller akryl eller någon arty teknik som “collage”.
7. Bättre rankning på det där satans Compare People på Facebook. Mina “vänner” hatar mig, uppenbarligen. Jag ger mig inte förrän jag får åtminstone EN röst på “prettiest eyes” eller “best hair”. Är det så svårt? Är det verkligen så himla svårt? Snåljåpar.
8. Ett party där en St. Bernardshund springer runt med en liten tunna med en liten kran på runt halsen, som man får fylla på sina glas med (fatta! Det ska jag banne mig ha på mitt bröllopsparty om jag gifter mig)!

PS. En rolig grej är att förvånandsvärt många saker från förra årets önskelista på Jazzhands faktiskt gick i uppfyllelse!

Årsbästa

Det är mycket “årsbästa” nu. M har jobbat med en konstellation hela veckan, tycks det. Det är viktiga saker. Årsbästalistan säger ju minst lika mycket om skribenten som om året som gått.

Eller, jag tar tillbaka, det säger allt om skribenten och i stort sett ingenting om året som gått. Om jag skulle göra en årsbästa på de fem bästa skivorna jag köpt i år så blir det soundtracket till Merry Christmas Charlie Brown, St. Etiennes Tiger Bay och Julie Londons Greatest Hits. Vilket bara förmedlar en sak: jag handlar sällan skivor.

Filmer. De ser jag ju. Men vågar jag vara sanningsenlig och säga att jag verkligen, verkligen gillade Vattenhästen, en snyftig barnfilm gjord för att gråta till, eller ska jag prisa I’m Not There och använda ord som “imponerande” som alla andra?
Ser ni mig sätta franska Fjärilen i glaskupan på en lista med motivering som innehåller ordet “gripande” så vet ni att redaktören varit framme och lagt in sitt veto mot att jag framhåller en barnfilm med barbenta, skotska gossar som 2008 års finest.

I’m Not There är ju bra. Det är inte det. Men måste man använda intellektet framför hjärtat absolut hela tiden?

Oh, dessa söndagsproblem.

Kan bero på att jag skrivit femtio julkort i helgen och ätit ungefär lika många muffins med pepparkakssmak.