Å ena sidan pizza till middag.

Å andra sidan det kanske bästa kapitlet i hela boken, i alla fall hittills. Klart. Jag vill inte verka som värsta Guillou (en kompis som intervjuat honom säger att Guillou blev så rörd av handlingen i sin egen roman att han började gråta när han skulle återberätta den) men jag är rörd till tårar över den bitterljuva lilla historia jag nu satt på pränt.

Cue den här låten.

• Postad 2012-05-09
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 2

Etiketter None